Året är 1996. Pernilla Wiberg vinner kombinationstävlingen i alpina världsmästerskapen i Spanien.
Lars-Inge Svartenbrandt grips på Teneriffa, efterlyst för ett bankrån i Linköping.
Göran Persson väljs till Ingvar Carlssons efterträdare.
Och Los del sommarplåga Ríos Macarena pumpar i radion.
Bostadsmarknaden i Luleå har snabbt vänt uppåt efter krisen i början av 90-talet. En trea på Kallkällan utannonseras i NSD, efter ett samtal till mäklaren får du en privat visning och efter en eller två månader slår du till. Bostadsrätten är din för utgångspriset på 250 000 kronor. Snittpriset ligger på strax under 2 000 kronor kvadratmetern.
Sedan dess har kurvan pekat uppåt. Skarpt uppåt. Och ett köp avgörs inom en vecka efter hård budgivning.
Den 12 februari 2013. En trea i Södra hamn säljs för 3 250 000 kronor, nästan 40 000 kvadratmeter. Snittpriset ligger på över 13 000 kronor kvadratmetern, men i centrum närmar det sig snarare 25 000 kronor.
- Vi har en hysterisk utveckling på bostadsrätter nu. Målgruppen köpare har blivit dubbelt så stor. Det är inte bara gamlingarna som inte orkar bo kvar i villorna. Nu gör man det i 45-årsåldern när ungarna börjar i gymnasiet. Det är så betungande med allt skjutsande idag. I stan får ungarna klarar sig mer själva, man kan sälja en av bilarna och istället lägga mer pengar på sitt boende. Att bo i Antnäs och skjutsa till hockey, basket, fotboll och ridning. Det är ingen lek., säger Lars-Åke Källhammer, mäklare med 34 år i branschen.
- Trycket mot stan ökar ännu mer. Det byggs ingenting. Och priserna bara stiger.
Daniel Larsson, mäklare med sju år i branschen, ser även en annan kundgrupp som slagit igenom de senaste åren.
- Studenterna är i allt större utsträckning med och tävlar om bostadsrätterna i Luleå. I och med att universitetet har vuxit så har det kommit in folk från större städer som tycker att vi har en bra prisbild på bostadsrätter och som vågar satsa på dem, samtidigt som de har fått det svårare att hitta studentbostäder och hyresrätter, säger han.
Han minns själv den första lägenheten i Luleå som gick för över en miljon kronor.
- Det var en åtta år sedan. Och sedan den gränsen var bruten så har det fortsatt i en jättefin prisutveckling. Vi som mäklare tycker om en måttlig, stadig prisuppgång. Det gillar både säljare och köpare. De snabba, kraftiga höjningarna som har varit är vi inte så förtjusta i. Då hajar köparna till och tänker att det blivit väl dyrt.
Lars-Göran Niemi, mäklare med 27 år i branschen, minns försäljningarna innan budgivningarna slog igenom för tio år sedan. De var betydligt mer lugna och sansade med långa försäljningsprocesser. De riktigt bra åren på bostadsmarknaden var enligt Niemi runt 2007 och 2008. Då var omsättningen på lägenheter bra och priserna steg sakta men säkert. Inte heller han gillar dagens prisutveckling, där bostadsrättspriserna det senaste året stigit med 25 procent.
- Många äldre vill inte köpa lägenheter för två, tre miljoner. De är uppfostrade på ett annat sätt och vill inte låna pengar. De bor istället kvar i sina hus, kanske lite för länge.
Inte heller mäklarna själva tjänar på de höga priserna. Enligt Lars-Göran Niemi pressar de höga priserna ner deras arvoden.
- Många tror vi tjänar på det här. Men så är det inte. Vi gynnas av en stor rörlighet när vi gör många affärer. Idag säljer vi till höga priser men gör få affärer. Alla mäklare har det sämre nu än för några år sedan. Vi tjänar inte lika mycket pengar idag.