Nästan bara Lulebos lägenheter förmedlades. Rikshem och Studentbostäder i Sverige har anslutit med sina studentlägenheter, men det är också allt.
En läsare, som vill vara anonym, säger: "Vad händer med oss som har betalat årsavgift varje år sedan 2016 trots att det inte har tillkommit andra aktörer? Får vi tillbaka det vi lagt ut? Vi har ju varit tvingade att betala för att få behålla vår köplats".
Stadsbyggnadschef Helén Wiklund Wårell förstår besvikelsen. Hon anser samtidigt att kommunen gjort allt den kunnat för att fler bolag ska ansluta, samt att tjänsten ändå fungerat.
– Ambitionen var högre men vi har förmedlat de lägenheter som funnits, säger hon.
Eftersom Lulebo sagt upp avtalet från årsskiftet läggs Bostad Luleå ned och avgiften på 250 kronor per år försvinner.
Wiklund Wårell poängterar att verksamheten ska finansieras på något sätt. När förmedlingen startade blev det en verksamhetsövergång från Lulebo till kommunen. Nu kan det bli så att de anställda går åt motsatta hållet.
– En av tankarna med förmedlingen var ju att de som står i kön också betalar för den, i stället för att alla Lulebos hyresgäster betalar. Det blir ändå en kostnad, säger hon.
Rikshems fastighetschef Ulf Ohlsson uppger att bolaget varit intresserat av att gå in med hela beståndet, men att förutsättningarna inte uppfyllts.
– Vårt grundkrav har varit att vårt system och deras ska gå att koppla ihop så att det inte blir en ökad administration. Men det har inte lösts, säger Ohlsson.
Vänsterpartiet och Rättvisepartiet har tidigare hävdat att bostadsförmedlingen var ett sätt att föra Luleåborna bakom ljuset och lindra kritiken i samband med att nära 3 000 lägenheter såldes av Lulebo.
– Det framgick tidigt att det fanns väldigt lite garantier för att privata bolag skulle gå med. Det har drabbat de mest utsatta på bostadsmarknaden, som i många fall tvingats släppa sin plats i kön, men det har också blivit en dyr förtroendeskada, säger Liv Shange Moyo (RS).
Kommunalrådet Lenita Ericson (S) dementerar kraftfullt att det skulle funnits några baktankar.
– Självklart inte. Det fanns signaler från Rikshem exempelvis på att de tänkte gå med. Inriktningen var att skapa en större, samlad tjänst. Det är tråkigt att det inte blev så, säger hon.
När avgiften infördes halverades bostadskön. Nu står cirka 21 000 personer i kön.