Karl-Erik Eklund har lidit av psykisk sjukdom sedan uppväxten och i perioder varit intagen för vård inom psykiatrin. Men sedan han flyttade från Bollnäs till Luleå för drygt fem år sedan har han blivit bättre och bättre. Det är tre år sedan han senast var inlagd på psyket.
- När min pappa och bror gick bort så flyttade jag hit upp. Här har jag en bror, svägerska och syskonbarn. Min svägerska är ett stort stöd för mig. Jag har också kontaktman och förvaltare.
Bättre och bättre
- Sedan jag flyttade hit har mitt medicinanvändande trappats ner succesivt och jag har blivit bättre och bättre. Tidigare hade min svägerska hand om mina mediciner, men sedan togs det beslut om att mobila stödteamet skulle komma med medicin varje dag. Men under de senaste månaderna har de glömt att komma till mig 17 gånger. Förre helgen fick jag vara utan medicin, säger han.
Karl-Erik Eklund berättar att han betalar mellan 1 500 och 2 000 kronor i månaden för att få hem medicinen och att han därför kräver att det ska fungera.
Tvångstankar
Han hänvisar inte minst till att han behöver medicinen för att hålla schizofrenin i schack. När han bli sämre hör han röster och får tvångstankar.
Anledningen till att han inte har hand om sina mediciner själv är ett tidigare självmordsförsök då han tog en överdos.
Han vill fortsätta att må bra, hälsa på hos sin bror och svägerska, gå ut med deras hund varje dag och träffa vänner från när han arbetade på Jobbcenter på Örnäset.
- Jag slutade på Jobbcenter i samband med att jag mådde dåligt och var inlagd på psyket senast. Men jag hälsar på där och har kvar vännerna, säger han.
Har lagt om sin kost
Karl-Erik Eklund har också lyckats lägga om sin kost. Från att ha vägt 146 kilo har han gått ner till 75 kilo.
Han är mycket förtjust i att laga mat och att han som tidigare kallade grönsaker för kaninmat har numera det som en viktig del i mathållningen.
- I dag ska jag äta kyckling, råstekt potatis och grönt till middag, säger han.
Nu hoppas han bara att det ska börja fungera som det ska med medicinerna.
- Helst skulle jag vilja återgå till att distriktssköterskan kom med medicin och att min svägerska sedan gav mig min dagliga dos. I april ska vi ha ett möte där min handledare på socialförvaltningen, chefen för mobila stödteamet, min kontaktman och min förvaltare och min läkare ska vara med, säger Karl-Erik Eklund.