Början till slutet

Att kalla Ernst Kero för "Kungen av Plannja" är knappast någon överdrift.
Han har varit minst sagt delaktig i den industriella framgångssaga som Plannja var under lång rad av år.
Framgångssaga
Han var på 1960-talet med att projektera den byggnad där Plannja fortfarande håller till.
Men framför allt är han fader till många av de produkter som blivit storsäljare.
Det gäller inte minst den berömda "Plannjaplåten, som lanserades runt 1973.
- Då sopade vi banan med konkurrenterna, minns Ernst Kero.
Tornedalingen Ernst Kero blev snabbt en företagskändis i Sverige, vilket diplom och plaketter i arbetsrummet vittnar om. 1973 fick han ta emot Guldkuggen av Veckans Affärer.
Några år senare var det dags för Ingenjörvetenskapsakademins guldmedalj för bedriften att utveckla den produkt som skulle bli Hardtechs framgångssaga.
Världsetta
- Det kanske låter som skryt men faktum är att jag var med om att utveckla många av de lyckosamma produkter som gjorde Plannja till världsetta.
Ernst Kero minst med med glädje de lyckosamma decennierna vid Plannja.
- Under de här åren utvecklades den berömda "Plannja-andan" och personligen har jag alltid bara haft Luleå och Norrbottens bästa framför mig. Inte att i första hand vara aktieägarna till lags.
I dag , 15 år efter det att Ernst Kero lämnade Plannja, ser han med bedrövelse hur det vacklar, hur det han var med att bygga upp och utveckla är på väg att slås i spillror.
Förlorar allt
- När det talas om ett teknikcentrum och att huvudkontoret blir kvar i Luleå så är det bara ett spel för galleriet. På sikt kommer Luleå att förlora allt, är jag rädd för.
Det som Ernst Kero förfasas mest över är den totala avsaknaden av produktutveckling, något som han själv och hans medarbetare ständigt var sysselsatta med.
- När Plannjas styrelseordförande Mikael Nyquist pratar sig varm för de väggelement som tillverkas i Luleå så blir jag minst sagt orolig. Det är en produkt som funnits i 15 år och som började tillverkas när jag slutade på företaget. Har man verkligen inte mer att komma med.
Avkrok
Och när det gäller den flytt av tillverkning som nu ska ske till småländska Järnforsen så skakar Ernst Kero bara på huvudet.
- Det är helt obegripligt för mig. Järnforsen är ju en avkrok med dåliga väg- och järnvägsförbindelser. Några bärande motiv för den här flytten har jag mycket svårt att hitta.
Mest bedrövad är Ernst Kero över hur ledning och styrelse hanterar de anställda.
- Det är oerhört viktigt att ta hand om de mjuka värdena i ett bolag och engagemanget bland personalen. Det är någonting som alltid har funnits på Plannja, säger Kero.

Början till slutet

"Kungen av Plannja", Ernst Kero, är bedrövad , arg och ledsen i dag.- Tyvärr är jag rädd för att det här är början till slutet för Plannja i Luleå med tanke på den nedmontering av verksamheten som skett de senaste tio åren.