"Början på något nytt"

En stadsarkitekt sätter sina spår. Allra helst efter 18 år. Bo Larsson fyllde 65 år i höstas och går nu
i pension. I går bjöds det på smörgåstårta på våning nio i stadshuset i Luleå.
När han blickar tillbaka vill han lyfta fram förändringarna på Storgatan och Shell-tomten i centrum där det byggdes höghus, samt Lulsundsberget där det byggs för fullt.
- Förtätningen är bra. Kronan kommer att bli bra på sikt. Husen som är planerade mot Södra hamnen blir också bra, säger han.
Nutid och framtid
Överhuvudtaget talar han gärna om nutid och framtid. Mest spännande tycker han det är vad som kommer att hända med Luleå/Boden.
- Det finns ett samarbete redan nu, till exempel vad det gäller gymnasiet. Men tänk om man slår samman dem, då har vi en befolkning på 100 000.
Bo Larsson menar att det går inte att tala om rätt och fel i de här sammanhangen.
- Man måste utgå från sina egna värderingar. Oavsett vilka förändringar som sker så ger de någon negativ effekt. Det kan handla om triviala förändringar som påverkar grannen, som skugga eller att det blir svårare att rasta hunden.
Mötesplatserna är viktiga tycker han och hänvisar till Kulturens hus, ombyggnaden av Pontushallen och Coop arena. Vi pratar också om uteserveringarna som förändrade sommartomma Luleå till en livlig sommarstad.
Början - inte slutet
- Det enda jag reagerar på numera är klottrarna. Det är inte modigt att förstöra i lönndom. Det är inte coolt. Det är bara dåligt, säger Bo Larsson.
Att bli pensionär ser han som början på något nytt, inte som slutet.
- Kanske flyttar jag till Kina, bara jag får vara frisk. Kanske åker jag till Australien där jag har barn och barnbarn, eller kanske till Öland, eller Stockholm.
Det viktiga är att bestämma sig för en sak och sedan genomföra den. Det handlar om inställning.
- Som när jag paddlade Arctic Canoe Race, 54 mil på sex dagar.
Så strömmar de in med blommor och presenter, bland andra kommunalråden Yvonne Stålnacke och Karl Petersen, samt Gustav Groth, moderat politiker
i byggnadsnämnden, som överlämnar en stor, blå blomma.
Önskar färjeförbindelse
Vi går ut en stund på balkongen på stadshusets våning nio.
Utsikten är vidunderlig när vi tittar ut över den stad han som stadsarkitekt haft en hel del makt över.
Bo Larsson pekar på höghusen som reser sig över skogen vid Lulsundsberget och vi tittar på den smala halvö som centrum trängs på.
- Hade det inte varit för trafiken hade det gått bra, säger han.
Bo Larsson ser utvecklingspotentialerna - Hällbacken, LKAB- området. Och så skulle han vilja se en färjeförbindelse mellan Luleå och Uleåborg.

"Början på något nytt"

En början på något annat. Stadsarkitekt Bo Larsson lämnar nu stadshuset i Luleå för nya utmaningar.- Mitt starkaste minne kommer att vara alla människor jag träffat. Jag känner många Luleåbor vid det här laget, säger han.