Det var på torsdagsmorgonen när personalen på biblioteket skulle tömma bokinkastet som brevet upptäcktes.
Tjuven, med initialerna J.J, hade återställt de två stulna böckerna – en tysk och en rysk ordbok. Han hade även skickat med en ny engelsk ordbok som kompensation.
– Han skriver att han hade hittat böckerna i sitt pojkrum efter sju-åtta år, säger Ann-Catrine Westerberg, biträdande bibliotekschef på stadsbiblioteket.
Vet ni vem det här?
– Nej, vi har ingen aning och det har ingen betydelse.
Är det vanligt att ni får sådana här brev?
– Nej, det är det inte. Det är vanligare att vi får tillbaka böcker som är lånade för längesedan, kanske när någon går igenom ett dödsbo eller så. Men ett sådant här fint ursäktande brev är väldigt ovanligt, säger hon.
Vad tänker du om brevet?
– Det är mycket fint, en positiv gest. Vi uppskattar det och det kan tjäna som ett föredöme för andra. Det är aldrig för sent att lämna tillbaka böcker och det är aldrig för sent att ställa saker till rätta. Man kanske inte vågar göra en sådan här sak öga mot öga och då är det ju bra att det finns alternativ, säger Ann-Catrine Westerberg.
Har ni någon uppfattning om hur många böcker ni blir av med?
– Nej. Men de som lånar och inte lämnar tillbaka böcker så får en räkning efter en viss tid, och vi ser att det blir färre och färre räkningar som behöver skickas ut. Folk har blivit bättre på att lämna tillbaka böckerna.
På torsdagen lade stadsbiblioteket ut en bild på brevet på sin Facebooksida. På fredag förmiddag hade den statusuppdateringen fått 10 192 gilla och delats 408 gånger.
En respons som bibliotekarierna är smått chockade över.
– Det hade vi aldrig kunnat föreställa oss! Det slog alla rekord, ändå har vi jobbat med Facebook under en ganska lång tid. Vi har funderat på det i dag, hur det kommer sig att så många har tagit detta till sig? Men jag tror det är att man kan känna igen sig, alla har vi kanske något litet dåligt samvete som ligger och gnager, säger Westerberg.