Boende för ensamkommande blir utan nattpersonal

Nästa år sänks de statliga ersättningarna för ensamkommande barn och unga. Resultatet blir en ny typ av boende utan fast personal på natten.

Boende. Lignellska stenhuset i centrala Luleå ska bli ett stödboende för ensamkommande flyktingbarn. Det är en ny form av boende där ungdomarna ska klara sig mer själva och där det inte finns någon fast nattpersonal.

Boende. Lignellska stenhuset i centrala Luleå ska bli ett stödboende för ensamkommande flyktingbarn. Det är en ny form av boende där ungdomarna ska klara sig mer själva och där det inte finns någon fast nattpersonal.

Foto: Ulrika Vallgårda

Luleå2016-10-11 08:00

Sänkningen av ersättningsnivåerna – en besparingsåtgärd från regeringen – var planerad från den 1 januari 2017, men flyttades fram till den 1 juli 2017 efter kommunernas protester.

Förändringen innebär att många av de ungdomar som i dag bor i HVB-hem får flytta till en ny form av boende som kallas stödboende och som regleras i en lag från 1 januari 2016.

Skillnaden mellan ett HVB-hem och ett stödboende handlar först och främst om bemanningen. I ett HVB-hem är det personal dygnet runt. I ett stödboende finns ingen personal på plats nattetid.

– Däremot kommer vi att ha en nattpatrull som servar tre olika stödboenden i Luleå och som ungdomarna kan kontakta vid behov, säger Maarit Enbuske, chef för Arbetsmarknadsförvaltningen i Luleå kommun.

De ska också vara lite mer självständiga vad gäller matlagningen.

Stödboendena är till för ungdomar mellan 16 och 20 år som är så mogna att de inte behöver bo i HVB-hem.

– Vi går igenom de befintliga placeringsbesluten i samarbete med socialtjänsten för att identifiera vilka som är lämpliga. Vi bedömer att det handlar om ungefär hälften av de ensamkommande ungdomarna i Luleå.

Men, betonar hon, ingen behöver flytta till stödboende utan sitt medgivande.

Själv tror Maarit Enbuske att stödboendena kommer att bli ett bra mellanting mellan HVB-hem och eget boende.

– En del tycker kanske till och med själva att de blir för omhuldade på ett HVB-hem, som ju egentligen är till för barn och unga som har det riktigt jobbigt och behöver mycket stöd.

Tror du att ett svenskt barn med samma erfarenheter hade bedömts likadant?

– Om man tänker på vad de ensamkommande barnen varit med om när de tagit sig igenom halva världen för att komma hit och klarat av det, så tror jag faktiskt att de kan vara mycket, mycket mer mogna i vissa fall än svenska ungdomar. Men vi gör en individuell bedömning av varje ungdom och beslutar utifrån den.

En del kommuner i Sverige har bundit upp sig vid långa avtal med privata HVB-hem och för dessa blir sänkningen ett större problem. Bodens kommun har många barn placerade i det privata företaget Aleris boenden.

– Vi har en klausul som gör att vi har utrymme för att ändra innehållet i avtalet vid ändrade förutsättningar för verksamheten, vilket är bra. Vi håller på att förhandla om avtalet nu, men vi kommer fortsätta samarbeta med Aleris, säger Anette Marks, chef för socialtjänsten i Boden.

Sänkta ersättningar

I dag får kommunerna 1 900 kronor per dygn för en plats på HVB-hem – den boendeform som majoriteten av ensamkommande barn och ungdomar upp till 18 år bor i. Man få stanna tills man fyller 21 år, men bara om man har fått uppehållstillstånd.

Den nya nivån från 1 juli 2017 blir 1 350 kronor per dygn för barn under 18 år. Det är skälet att många barn i Luleå ska flytta över till stödboenden som är en billigare boendeform.

För ensamkommande unga under 21 år som har fått uppehållstillstånd sänks ersättningen till 750 kronor per dygn.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om