Den irländske författaren James Joyce (1882–1941) sa sig ha alla orden. Det var bara en fråga om att placera dem i rätt ordning.
Det mest berömda resultatet av hans möda blev romanen ”Ulysseus”, ”Odysseus” på svenska.
Romanen omfattar cirka 265 000 ord, vars ordning möjligen kan diskuteras. Joyce lämnade manuset bitvis och i första utgåvan 1922 fanns hundratals felaktigheter, språkliga och andra. Lite ironisk blir därför romanfiguren Stephen Dedalus kommentar: ”En man som äger geni gör inga misstag.”
Romanen omtalas ändå som en av 1900-talets största och viktigaste. Den blir också uppmärksammad varje år, vilket är lite komiskt.
Det är nämligen en bok som få förmått läsa.
I sitt storverk varierade Joyce språkstilarna friskt i de 18 avsnitten. Bland annat experimenterade han med det som kom att kallas medvetandeström, fritt flödande tankar återgivna med ord som kunde bli till meningar som sträckte sig över flera sidor.
Provocerande för sin tid var också skildringarna av onani, samlag och exkrementer.
Joyce gjorde i romanen många kopplingar till Homeros berömda verk ”Odysséen”. Likaså la han in en massa pusselbitar och gåtor, för att det ”skulle hålla professorer upptagna i decennier med att träta” om vad han menat.
Ofta kände han viljan att vålla förtret när han satte sig att skriva. Det är därför lätt att sympatisera med romanfiguren Molly Blooms utbrustna: ”Åh, strunt! Säg det så vi förstår!”
I sin biografi över Joyce kallar Edna O´Brien ”Odysseus” för ”kvintessensen av allt han sett och hört och fångat upp.”
Händelserna i ”Odysseus” utspelar sig i Dublin under en enda dag 1904, den 16 juni. Varje år det datumet firas därför Bloomsday, med namn efter huvudpersonen Leopold Bloom.
Det sker i många länder, men första gången det skedde officiellt var i Dublin 1954. Några av stans litterära personligheter samlades då för att vandra längs den väg som bokens figurer följer genom staden och dygnet. De startade vid Martello Tower i Sandycove, med målet att avsluta i det som en gång varit Dublins bordelldistrikt, av Joyce kallat Nighttown.
Premiärvandringen slutade emellertid i förtid, då de många pubbesöken tog ut sin rätt.
Än i dag klär sig människor i edvardiansk stil den 16 juni och börjar dagen med irländsk frukost på James Joyce Center. Gärna ska det också ingå Leopold Blooms favoriträtt griljerad fårnjure, ”som förmedlade en fin och svag urinarom till hans gom”.
På den följande vandringen passerar de bland annat Robin Buicks skulptur ”I Leopold Blooms fotspår”, 14 bronsplaketter inlagda i trottoarerna.
Pubbesöken skulle Joyce säkert ha gillat, men Bloomsday är annars inte hans påhitt.
Datumet i romanen valde han efter den dag då han haft sin första date med blivande frun Nora Barnacle och hon då – handgripligen – gjort det till en tillfredställande upplevelse för honom.