Bliss-center ska rädda språket
Bliss är ett litet språk - men ack så viktigt. Nu planeras ett Bliss-center i Luleå.
Sussanne Blomdahl, Madlen Landell, Christoffer Landell och Tommy Smedman talar om vikten av kunskap kring Bliss-språket.FOTO: Göran Ström
Foto: Göran Ström
För de som inte har verbal kommunikation kan Bliss-användning vara språket. För ett halvår sedan startades ett projekt vid Sunderby folkhögskola främst finansierat av EU:s sociala fond.
Projektet syftade till att kartlägga Bliss-användare i Norrbotten och Västerbotten och skapa ett nätverk så att de kan ha kontakt med varandra.
Nu går man vidare och ansöker om pengar för ett treårigt projekt om ett Bliss-center i Luleå.
Användare träffades
I går träffades tio av Bliss-användarna från Gällivare, Boden och Luleå, i folkhögskolan.
- Ofta förlorar Bliss-användarna sitt språk efter skolan då få kan tala det. Vi vill ge deltagarna möjlighet att delta i samhällsdebatten, säger projektledaren Sussanne Blomdahl, Sunderby folkhögskola.
Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar var en av arrangörerna.
- Det handlar om rättvisa för alla. Även de med funktionsnedsättning har rätt att komma till tal. Det är viktigt att frågan drivs också av andra än eldsjälarna och inte bara ideellt, säger Monica Johansson Juntti, ordförande för RBU i Luleå.
När Christoffer Landell, 17, Gällivare, talar skannar han Bliss-kartan och assistenten Tommy Smedman tyder för oss. Christoffer Landells mamma Madlen Landell var också på träffen. Hon säger att det betyder mycket att vara där.
- Det är jätteviktigt att kunna träffa andra och blissa med, säger hon.
Petersen ambassadör
Karl Petersen, kommunalråd i Luleå, vill vara ambassadör för Bliss-användningen.
- Ett Bliss-centra kan knytas till Sunderby folkhögskola. Om det här blir bra så kan det rendera i arbeten för de här ungdomarna, säger han.
Tappar språket
Många personer som kommunicerar med språket Bliss, tappar språket efter de gått ur skolan.
Det finns helt enkelt inte någon att tala med och kunskapen om det är dåligt i samhället.
- Det har inte att göra med hur många som det gäller. Alla ska kunna ha ett språk. Vi vill skapa ett Blisscentrum för att lyfta frågan och ge möjlighet att de här ungdomarna kan få jobb. Det är en demokratifråga, säger Blomdahl.
Fakta Blissymboler
Blissymboler är ett teckensystem uppkallat efter upphovsmannen Charles Bliss (ursprungligen Blitz, 1897-1985), österrikisk-australisk ingenjör.
Blissymbolerna har den kinesiska skriften som förebild och är i stor utsträckning avbildande.
De var ursprungligen avsedda att användas i mellanfolklig kommunikation, men har fått sin egentliga betydelse som kommunikationssystem för personer med olika handikapp som innebär svårigheter för talad kommunikation, främst rörelsehindrade.
Blissystemet presenteras vanligen på en pektavla. Kopplad till en dator kan en sådan kombineras med ett talsyntessystem, vilket gör det möjligt att omvandla ett meddelande till talad form.
Källa: Nationalencyklopedin
Blissymbolerna har den kinesiska skriften som förebild och är i stor utsträckning avbildande.
De var ursprungligen avsedda att användas i mellanfolklig kommunikation, men har fått sin egentliga betydelse som kommunikationssystem för personer med olika handikapp som innebär svårigheter för talad kommunikation, främst rörelsehindrade.
Blissystemet presenteras vanligen på en pektavla. Kopplad till en dator kan en sådan kombineras med ett talsyntessystem, vilket gör det möjligt att omvandla ett meddelande till talad form.
Källa: Nationalencyklopedin
Så jobbar vi med nyheter