Bliss är språket för de stumma

Petter och Marcus Juntti tog gymnasieexamen på folkhögskolan i Sunderbyn i våras. De har båda funktionsnedsättningar som gör att de är rörelsehindrade och inte kan tala. Men genom det internationella symbolspråket Bliss (se faktaruta) kan de kommunicera med sin omgivning.
Mänsklig rättighet
- Rätten att kommunicera är en grundläggande mänsklig rättighet. Det kan man med Bliss som är ett fullvärdigt språk. Men många Bliss-användare stannar i den språkliga utvecklingen när de slutar skolan. De blir rostiga när de inte längre tränar och använder språket. Vad vi vet finns det ett 30-tal Bliss-användare i Norrbotten. Men mörkertalet är stort eftersom det finns dålig koll på hur många vuxna det är som använder Bliss, säger Monica Johansson, lokal ordförande i RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.
Genom ett nytt projekt ska alla Bliss-användare kartläggas och ett nätverk skapas så att Bliss-användare med teknikens hjälp ska kunna ha kontakt med varandra. Projektet ska pågå i sex månader och har en budget på cirka 400 000 kronor, varav huvuddelen kommer från EU:s sociala fond. Men det är bara början. Nästa steg är att söka ytterligare finansiering, cirka tre miljoner kronor, till ett genomförandeprojekt.
Kunskapscentrum
- Vi vill bygga upp ett nationellt kunskapscentrum för Bliss-användare i Luleå, där Bliss-användare och alla som kommer i kontakt med Bliss-användare kan få utbildning. Tanken är att skapa jobb, genom sociala företag som ägs och drivs av Bliss-användare själva, det är det yttersta målet, säger projektledare Sussanne Blomdahl.
Just rätten till arbete är någonting som många funktionsnedsatta går miste om.
Får alltid stå tillbaka
- Vissa grupper får stå tillbaka när det är kärva tider på arbetsmarknaden, kan man tycka. Men den här gruppen får alltid stå tillbaka. Rätten till arbete är en grundläggande mänsklig rättighet och samhället tjänar på att alla arbetar. Ytterst är det en demokratifråga att funktionsnedsatta får möjlighet att arbeta, säger Sussanne Blomdahl.
Petter och Marcus Juntti vill ingenting hellre än att börja jobba med projektet.
- Vi ska ha en mötesplats där alla känner sig välkomna. Det är svårt att träffas för oss som inte kan prata utan använder alternativ kommunikation, säger Marcus Juntti via sin personliga assistent sedan sex år, Anna Johansson, som tolkar de Bliss-symboler Marcus visar.
Petter och Marcus Juntti har glasögon med laserpekare. Genom att peka med laserpekarna på tavlor med Bliss-symboler "pratar" de.
De har till och med medverkat till att skapa nya Bliss-symboler.
Det fanns ingen symbol för snöskoter men en sådan har Petter och Marcus klurat ut och fått vederbörligen internationellt godkänd.
Angeläget projekt
Luleå kommun har bidragit med 116 000 kronor till det inledande projektet och kommunalrådet Karl Petersen (S) ser skapandet av ett Bliss-centrum i Luleå som mycket angeläget.
- Det finns ingenting sådant någon annanstans. Det är ett viktigt steg för hela landet, säger han.

Bliss är språket för de stumma

Rätten till arbete och rätten till ett språk förvägras många med funktionsnedsättningar.Tvillingarna Petter och Marcus Juntti, 21, kan inte prata. De kommunicerar med Bliss-symboler och de ska arbeta med att bygga upp ett nationellt kunskapscentrum för Bliss i Luleå.