Mats Englund och hans fru Susanne Englund var tidigare i augusti på väg på fyrhjuling från sin stuga på Killingholmen mot Klubbviken och körde sakta efter en timmerväg ovanför Sörviken när de plötsligt fick se något oväntat framför sig.
– En fullvuxen björn kom upp på vägen i full fart från vänster sida, ungefär fem till åtta meter framför oss, och sprang över vägen. Det var som taget ur en film eller en saga.
Han visste knappt om han skulle tro sina ögon, men då skrek hans fru: "Såg du, en björn!"
– Den var väldigt nära, det kändes som att man nästan kunde ta på den.
Han blev smått stressad och började tuta för att skrämma den, innan han fortsatte köra upp till stora Sandövägen.
– Vi fick lite björnfrossa men den var nog mer för rädd för oss än vi för den. Sedan uppe på stora vägen stannade jag till och ringde en stuggranne. Jag sa att vi har varit med om årets händelse – en björn.
Är du rädd för björnen nu då?
– Nej. Det finns mycket bär på ön och den är ju ute efter bär. Det är nog värre om man skulle träffa på den på våren.
Han tror att om björnen hade varit ute efter något annat än bär så hade den nog redan tagit ett får vid det här laget.
Ett tag senare var det någon som lyckades fånga det stora rovdjuret på bild och lägga upp den i Sandöns Facebook-grupp och då spred sig snacket på ön ordentligt. Även en 13-åring pojke har sett björnen men i övrigt är det mest spår som har synts till på den stora ön som ligger alldeles nära stan och har både fast bebyggelse och många stugor.
Johan Björklund som driver Klubbvikens havsbad längst ut på ön fick syn på ett stort fotavtryck bara någon kilometer från badstranden, dit det går båttrafik för turister.
– Jag och frun var ute och promenerade. Vi såg fotspåret, sedan kom vi på att vi kanske borde gått hem. Men jag tror inte man behöver vara rädd för björnen, den drar sig undan från oss människor. Däremot så skrämmer den bort älgar från ön, de simmar iväg.
Louise Elemalm var också ute på promenad när hon fick se björnspår. Med sig hade hon sin hund och en bekant.
– Hunden reagerade faktiskt, så jag bar honom. Det var i området Svartösundet nära vår stuga, mitt emot Strömörens båthamn, berättar hon.
Hur tycker du det känns att ha björnen i närheten?
– Jag är inte särskilt rädd av sig, men man får väl tänka sig för och skramla och låta litegrann som jag förstått att man ska göra. Men jag skulle inte vilja gå ut ensam i bärskogen i dessa tider.
Tidigt på lördagsmorgonen inleddes björnjakt på Sandön. Luleåbon Noah Purnell, som inte själv bor på ön, men ville vara med för att träna sina hundar I björnjakt, deltog.
– Jag tror vi var fem, sex personer ute. Efter tre timmar hittade jag spår, men kom aldrig i fatt björnen. Det blev så varmt så hundarna blev nästan helt slut. Eventuellt fortsätter vi på söndagen om vi hittar nya spår, säger han.
Tycker du inte det är tråkigt om björnen blir skjuten?
– Kanske, men det finns ju får på ön och den kommer nära människorna också.
Han tror att i och med att det handlar om ett så begränsat område som Sandön så kan det bli problem om det strövar omkring en björn.
Licensjakten på björn startade 21 augusti. I Fyrkantenområdet får max 15 björnar fällas. Vid lunchtid på lördagen var totalt åtta björnar skjutna och det återstod sju.