"Min man hade hand om bokföringen så jag vet inte alla papper som finns här", säger Birgitta Sterner om osäkerheten kring vad som gäller.
Birgitta Sterner, 78, och hennes man flyttade till det nybyggda huset på Hertsön i mitten av 70-talet. Huset är ett av tolv i en så kallad gemensamhetsanläggning, vilket i detta fall innebär att samtliga fastighetsägare inom anläggningen tillsammans ansvarar för ledningar för vatten och avlopp. Så när vattenmatningen gick sönder utanför grannen några hus bort, i början av april, delas reparationsnotan upp bland de boende. Väljer samfälligheten att byta ut allt kan det bli riktigt dyrt, omkring 100 000 kronor per hus enligt en preliminär uppskattning.
– Det är inget man bara hostar upp, säger Birgitta Sterner.
– Jag hade velat göra något kul för pengarna. Till exempel resa nu efter pandemin.
För att förvalta en så kallad gemensamhetsanläggning är det inte ovanligt att Lantmäteriet bildar en förening där samfälligheten kan ta gemensamma beslut om renoveringar av sådant som man delar ansvar för, till exempel avlopp och vägar.
I en så kallad samfällighetsförening kan man dessutom ha en årsavgift som sätts in i förslagsvis en fond där pengarna kan växa och fungera som en buffert vid reparationer eller uppdateringar. En sådan förening har aldrig grundats i Birgitta Sterners kvarter.
– Jag har aldrig träffat någon som skulle vara ordförande för en sådan förening och som jag förstår det är den vilande. Det finns inga pengar för det är ingen som lagt pengar dit. Hade man varit smart hade man krävt en årsavgift, då hade det funnits pengar nu, berättar Birgitta Sterner som förklarar att det var maken som hade koll på allt sådant innan han gick bort för några år sedan.
Ingen hjälp går heller att finna ekonomiskt hos försäkringsbolaget, då rören är alldeles för gamla för att täckas inom en försäkring.
Förutom en tuff ekonomisk smäll innebar skadan andra svårigheter för Birgitta Sterner. Vattnet stängdes av för alla inom gemensamhetsanläggningen för att undvika ytterligare skadegörelse.
När hon skulle göra sin veckovisa tvätt var vattnet avstängt.
– Jag tvättar alltid på måndagar och så har jag inget vatten. När jag tittar på telefon har jag fått ett sms om att vattnet är avstängt i två timmar, men det kom inte förrän tisdagen veckan efter.
Under de nio dagar som det saknades vatten blev det till att köpa in en ny uppsättning underkläder istället för att tvätta och disken fick gömmas undan i bastun. Då hon fortfarande arbetar kunde hon passa på att duscha en gång på jobbet, och ytterligare en gång hos en granne på andra sidan gatan.
– Så hemskt jag haft det. Jag som är van att duscha. Jag kan ju avstå varannan dag men jag kan inte komma med solkiga kläder till jobbet. Jag trodde att jag skulle få en hjärtinfarkt så arg jag var, säger hon om frustrationen kring situationen.
Birgitta Sterner förvarade disken nere vid bastun i väntan på att vattnet skulle dra igång igen.
Problemet vid Birgitta Sterners grannes hus ska nu vara lagat, men kvar står elva hus i gemensamhetsanläggningen med fortsatt gamla rör som även de kan bli kostsamma.
– Det kommer ju hända alla andra husen också säkert, för det är snart 50 år gamla grejer.
En annan boende i gemensamhetsanläggningen som inte bott i området lika länge men som också tvingas betala berättade strax innan påsk att man planerade för att skapa en samfällighetsförening efter helgen.
Men problematiken behöver inte nödvändigtvis vara begränsad till Birgittas gemensamhetsanläggning på Hertsön. Enligt Gunnar Ersbo, verksamhetsutvecklare på Lantmäteriet, finns det så många som 126 anläggningar i området, varav flera saknar en samfällighetsförening.