Birger Kumppani har hela sitt liv använt språket för att uttrycka känslor. Det började när han var liten och hans pappa sjöng visor för honom på finska. Nu skriver han om allting, jämt.
– Sedan jag var sex år gammal har jag hållit på med rim, ramsor och visa. I och med att jag är tvåspråkig började jag skriva dikter på finska och sedan blev det svenska, berättar han.
Nu vill han dokumentera sina tankar om den unika tid vi lever i och varför det är viktigt att vi fortsätter stå varandra nära i tider vi uppmanas att hålla avstånd.
Dikten "Slängkyss i corona-tider" har delats ut till stora delar av grannskapet. Johan Ömlén är en av dem.
– Jag var stressad och skulle bära ner julgranspynt till källaren. Då stod Birger där utanför och skottade snö och gav mig sin dikt. Det är något med honom, sättet han berättar, som får en att vilja lyssna. Han är en riktig glädjespridare, säger Ömlén.
För Birger Kumppani är det alla hjärtans dag, alla dagar året om.
– Jag har alltid tyckt det är viktigt att hjälpa andra, oavsett med vad. Mitt namn är Birger vilket betyder ”hjälpsam” på fornnordiska, Kumppani betyder ”kamrat”, förklarar han.
Inspirationen återfinns i mänskliga möten, med sina grannar men framför allt av sin dotter som är rullstolsburen. Pappan blev invalid när Birger bara var 13 år gammal.
I hela livet har Birger Kumppani därför engagerat sig i handikapprörelsen som fått ta del av många av hans dikter.
Trots att mitt öga ej ser, eller mitt öra ej hör, eller mitt ben ej går, eller luften tryter, eller tanken är långsam. Vill jag leva livet i stor frihet, i eget tempo, i egen riktning och i din gemenskap, läser Birger.
Dikten heter "Makten över mitt liv" och är översatt till åtta språk.
Längs gatan där Birger bor kommer en gående emot och Birger vevar upp handen. Det är Sten Harila som bor några kvarter bort. Genast börjar de diskutera skidintresset de delar och det är svårt att hänga med i svängarna.
– Birger, han är en trevlig prick, säger Sten Harila.
Birger Kumppani berättar att han känner alla barn i området och brukar skriva sagor för dem.
– De säger alltid så fina saker, så man blir knäsvag, säger han och lovar att även Sten Harila ska få en dikt nästa gång de möts.