Det ser ut att bli ett dåligt honungsår även 2024, Erik Heedman ser att bara två och en halv av tio ramar i skattlådan har fyllts med honung.
Biodlarna i Norrbotten har två tuffa säsonger i bagaget med mindre honung och större utmaningar. Efter vintern kom ännu ett bakslag. Ovanligt många bin har gått förlorade och för vissa har mer än dubbelt så många bin än vanligt dött under vintern. Dessutom får biodlarna kämpa mot varroakvalstret som parasiterar på hounungsbina i Europa.
– Tre av fyra bisamhällen har varit jättedåliga och inte kommit igång. Det har tagit hela sommaren innan de byggt upp sig, berättar Erik Heedman.
Skörden av honung ser dock aningen bättre ut än i fjol.
– Det är tredje året i rad som vi får urusel skörd. Inte riktigt lika dåligt som i fjol, men det är marginellt. Snittet i Norrbotten har legat runt 20–22 kilo per kupa och i Luleå runt 18 kilo. I år blir det kanske runt fem eller sex kilo.
En del av förklaringen till de bekymmersamma skördarna är vädret och växtligheten, men även sjukdom är ett problem.
– Det har varit två dåliga somrar och många drottningar som varit av dålig kvalitet. Sen har vi kvalstret som kommit hit och sprider virussjukdomar. De brukar säga att det tar upp till fem år innan det har slagit ut de svaga. Det är naturens lag som gäller. De samhällen som inte fungerar bra försvinner.
Biodlarna försöker motverka att kvalstren ska slå ut deras samhällen totalt.
– Man kan använda organiska syror som finns i bisamhället. Myrsyra, mjölksyra eller oxsalsyra, sånt som finns i rabarber. Vi förångar oxalsyran och sprider den som en dimma i bikupan och det tål inte kvalstren. Men man måste göra det när det inte finns några yngel, så då får man vänta till oktober.
Bidrottningen märks ofta ut av biodlare med en färgprick för att vara lättare att hitta.
Erik Heedman berättar att de lägger en sorts brickor längst ner i kuporna för att se hur många döda kvalster som faller ner och kan därmed hålla koll på om det blir fler.
Somliga bisamhällen har klarat sig bättre än andra mot virussjukdomar från kvalstret.
Det finns trots allt en förhoppning om ljusare tider framöver.
– Förhoppningen är att det kommer att återhämta sig, men det tar några år innan vi har fått fram samhällen som klarar sig bättre mot de här virusen. Fortsätter det så här så kommer alla att sluta.
Konsekvenserna för fler nödår för biodlarna och färre bin kan också komma att påverka vardagen mer än bara genom en brist på lokalproducerad honung.
– Det ger sämre pollinering. Ett äpple har fem eller sex kärnor, det är fem eller sex fruktämnen i en blomma för ett äpple. Ett blåbär har över 100 fruktämnen och alla de ska pollineras, annars blir det inte ett fullstort bär. Har vi för lite insekter får vi i längden inte mat, frukt eller bär på bordet.