Trots ett smått duggregn var stämningen på topp. Det skålades med champagne, skrattades och, givetvis, ville familj, vänner och anhöriga, fotografera sina studenter som snart skulle vandra iväg för middag på stadshotellet i Luleå.
En sak stod dock tydligt, balen är något man längtat efter. Det var tydligt hos bland annat Sofia Fonderat, som studerat samhälle.
– Det är coolt. Man har sett fram emot balen så länge, sade hon.
Billjuden låg som ett hummande muller över stadsparken när veteranbilar, jänkare och sportbilar rullande nedför gatan för att lämna av de festklädda studenterna. Framför en limousin rullades röda mattan ut. För inte ska det bara vara vid hotellet entré?
Och det är väl givet, att om man agerar kavaljer, ska man hålla upp dörren på bilen? Det tyckte i alla fall Simon Granbom, som höll dörren när Alina Rickchris klev ur bilen.
– Man får bjuda på det där lilla extra, förklarade Simon, innan ekipaget smet vidare in i minglet.
En annan, som hade en något udda kavaljer, var Simon Eriksson, som fotograferades tillsammans med sin bror, Elias Eriksson.
– Har man ingen annan får man väl bjuda brorsan på balen, skrattade han.
Sedan bildades en lång kö med alla studenter som tågade in på stadshotellet, under kamerablixtar, poseringar, bland tyllkjolar, paljetter och kostymer för att äntligen få genomföra sin studentbal. Något som de alla tycktes ha väntat på länge.