Det är vid lunchtid på tisdagen och Nina Berggård pustar ut hemma i radhuset på Skurholmen i Luleå efter senaste tidens turer. Hon har avsagt sig all kontakt med media för tillfället.
– Det handlar inte om att jag inte får prata men jag fixar inte att ta hela den biten själv längre. Jag har försökt vara öppen och tillgänglig hela tiden men det eskalerade snabbt, jag hann inte lägga på luren innan det ringde igen.
Nina Berggård, vice ordförande i distriktsstyrelsen, har suttit i förhandlingsgruppen för Vänsterpartiets del och är den som varit med på alla möten. Det är känt vid det här laget att Vänsterpartiet inte var nöjda efter första vändan med Socialdemokraterna. Beslutet att avbryta förhandlingarna chockade många. Socialdemokraterna som precis klarat att behålla makten satt plötsligt inte säkert längre.
– Det var nog nytt för dem, att inte eventuellt få vara i majoritet och att vi ställde krav på ett helt annat sätt, säger Nina Berggård.
Beslutet, som förankrades i distriktsstyrelsen, är inget hon ångrar.
– Vi ville ha mer utrymme för vår politik men vi nådde inte ända fram. Vi gick tillbaka till distriktsstyrelsen och där fattades beslut att vi kunde prata med de andra. Och det gjorde vi. Då började det vakna upp tankar kring att det här var något nytt, vi har aldrig varit vågmästare i landstinget och det är inte så enkelt att förvalta den rollen när man inte har den vanan. Det här var för stort för att bara distriktsstyrelsen skulle fatta beslut om det. Även om det inte finns några formella krav på det så ville vi prata med länet.
Hur bemöter du kritiken att ni säljer ut er ideologiska själ?
– Jag har förståelse för den rädslan. Det är nytt och oprövat. I Överkalix är man positivt inställda för man gör så där, de som har erfarenhet av regnbågsallianser är lite mer positiva. Jag tycker vi kan ingå i vilken koalition som helst om man känner att det är så man uppnår mest vänsterpolitik och ställer medborgarna i fokus. Vi är mer ideologiskt kopplade till socialdemokratin samtidigt som en del säger att vi inte kan sitta i knä på dem.
Hur ska Vänsterpartiet reparera det här, att ni är splittrade?
– Det finns inget samarbete med någon annan som är värt att splittra partiet för.
Men det har avgått två från distriktsstyrelsen i dag.
– Det får de svara på, jag tar ansvar för mig. Jag tycker inte att det handlar om en splittring.
Nina Berggård betonar att hon inte tar kritiken kring förhandlingarna personligt utan förhåller sig till ett uppdrag som hon fått. Det har blivit långa telefonsamtal med både partikollegor och andra väljare som levererat både "bu och bä" kring frågan.
– Det har varit mycket samtal och oro. En del har sagt att det är bra att ni gör er av med Kent Ögren och andra har sagt att vi inte kan samarbeta med Kenneth Backgård. Jag har svarat att vi inte kan bygga vår politik på enskilda personer.
Kan det vara ett skäl till att ni inte vill samarbeta med S, att ni upplever att Ögren styr och ställer för mycket?
– Det har lyfts. Det ska jag vara ärlig och säga. När vi förhandlade med Socialdemokraterna kändes det som att vi hade lite olika syn på hur vi skulle jobba framöver.
Kan det vara ett krav från er sida att han får gå, om ni ska samarbeta med dem igen?
– Jag vill inte befatta mig i den typen av förhandlingar. Jag skulle aldrig acceptera att S skulle säga vilka förtroendevalda vi ska ha. Finns det intern kritik får man ta hand om det själv. På något vis är det ganska lätt att se till att någon annan ska peta sina egna för att man inte blir av med dem själv.
Om partiet beslutar att gå tillbaka till S och förhandla så fullföljer hon det uppdraget. På frågan vad hon själv vill att Vänsterpartiet gör svarar hon:
– Jag är lojal mot distriktsstyrelsens beslut. Vi fick bra gehör av regnbågskoalitionen och avtalet med S ser inte dåligt ut. Oron är stor för om det funkar med borgarna och förtroendet behöver repareras på den andra sidan. Och om skulle vi hamna i en oppositionsroll i slutänden så måste det vara för att vi tror på det.