Beresta böcker på bokbussen

Säg någonting om att bokbussar skulle kunna ersätta skolbibliotek eller tvärt om, men bered dig i så fall på en svart blick från Liz ten Hoeve och Torleif Kristoffersson. Det står ganska snabbt klart att sådana åsikter inte är populära bland bokbusspersonalen i Luleå.

När solen stiger upp över husen i Luleå styr bokbussen ut på sin färd.

När solen stiger upp över husen i Luleå styr bokbussen ut på sin färd.

Foto: Petra Älvstrand / Frilans

Luleå2018-05-27 08:50

Det är Liz ten Hoeve och Torleif Kristoffersson som finns i Barn- och ungdomsbokbussen denna dag. De båda träffar tusentals barn under ett läsår och de ska kunna tipsa om läsning på 14 grundskolor och 32 förskolor i Luleå kommun. Det är dessa som får besök av Barn- och ungdomsbokbussen medan terminerna pågår.

I förra veckan var det sista besöket för läsåret och terminen på Benzeliusskolan i Bensbyn. Dags alltså att fylla på bokförråden inför sommarlovet. Barn- och ungdomsbokbussen kommer inte tillbaka förrän i augusti.

I soffan längst bak i bussen sitter två flickor från klass 2 på Benzeliusskolan. De har bland annat försett sig med några hästböcker var.

– Nä, vi rider inte på ridskolan, men vi rider när vi får chans, säger Ellen Bergkvist och Ella Lindgren.

I Luleå kommun finns två bokbussar, en för den vuxna allmänheten och en för barn- och ungdomsverksamheten. Två bokbussar är ganska ovanligt i kommunerna numera. Den andra bussen, det vill säga Barn- och ungdomsbokbussen, kom till Luleå 2012, och med den tog Luleå hem titeln Årets bokbuss samma år. Vad gäller Region Norrbotten har sex av kommunerna bokbuss. I Luleå finns sex tjänster reserverade för bokbussarna och sju personer jobbar med verksamheten. Liz ten Hoeve är enhetsansvarig, men är också ute på vägarna tillsammans med chauffören Torleif Kristoffersson sedan två år tillbaka.

– Vi gillar varandra, även om vi inte är kära i varandra som något barn frågade om, säger hon och skrattar.

Att gilla varandra och snabbt ta itu med misshälligheter om sådana uppstår är nödvändigt i en bokbuss med trånga utrymmen. Ändå tycker inte Liz ten Hoeve att det bara är nackdelar med de trånga förhållandena.

– Det kan ibland vara bra att stå nära barnen och kunna fråga dem vad de tycker att de vill läsa just idag. Det kan man göra när det är trångt, säger hon.

Denna dag lämnade Barn- och ungdomsbokbussen lastbryggan vid Kulturens hus vid 08-tiden på morgonen. Benzeliusskolan och Skurholmens förskola var målen under dagen och bussen beräknades komma tillbaka till biblioteket först på eftermiddagen.

Niemisel torde vara det mest ”avlägsna” stoppet för bokbussen barn, men den kör också i Vitådalen. Luleå kommun är den yttre gränsen.

– Det är klart att det går att ta kontakt och fråga om vi göra en tur till någon förskola som vi inte kör till, men vi har ganska svårt att lägga till andra stopp än de vi redan har, säger Liz ten Hoeve.

Barn- och ungdomsbokbussen kör 27 turer regelbundet under sex veckor och vuxenbussen Bokbussen allmänheten gör 18 turer under fyra veckor runt om i kommunen.

I Bokbussen finns möjligheter att värma mat i mikrovågsugn och naturligtvis att få en kopp kaffe. I bussen finns tre sittplatser att använda under färd, men två personer jobbar vanligen på turerna.

Den senaste tiden har bokbussverksamheten fått ”snurr” även på utlåningen av böcker på minoritetsspråken.

– Förskolor och grundskolor som får besök av Barn- och ungdomsbokbussen använder 35 olika språk och då ingår minoritetsspråken och svenska, konstaterar Liz ten Hoeve.

I samband med att bokbusspersonalen har börjat ”flagga för” och prata om att det finns böcker på andra språk, har utlåningen av dessa ökat mycket. Speciellt gäller det böcker på meänkieli, samiska och finska.

Liz ten Hoeve och Torleif Kristoffersson värjer sig intensivt från uppfattningen att bokbussen skulle kunna ersätta skolbiblioteken.

– Bokbussen är inget skolbibliotek, den är ett folkbibliotek, säger Liz ten Hoeve med eftertryck.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!