Barnen ännu utan hem

Frida Stenbergs barn får inte växa upp i deras halvbrors familj - trots att släkten vill det.Socialförvaltningens skäl: Familjen samarbetar inte med socialen.- Man ska buga och bocka och inte ifrågasätta, säger Eilif Hensvold, barnens farfar.

I slutet av augusti, förra året, mördades Frida Stenberg av sin ex-sambo. De hade två barn tillsammans.FOTO: Bengt-Åke Persson

I slutet av augusti, förra året, mördades Frida Stenberg av sin ex-sambo. De hade två barn tillsammans.FOTO: Bengt-Åke Persson

Foto: Bengt-Åke Persson

LULEÅ2010-02-09 06:00
Han och barnens farmor Ulla Hensvold uttalar sig nu för första gången offentligt. De har fått nog av socialtjänstens hantering av deras barnbarn, en tvåårig pojke
och en nio månader gammal flicka.
Tre nätverk
- Socialförvaltningen har en slags företagskultur som är självtillräcklig och tondöv, säger Eilif Hensvold.
Han tar placeringen av de två barnen som ett exempel. Ulla och Eilif Hensvold är överens med Anne-Marie Stenberg, barnens mormor, om var de vill att barnen ska växa upp. Det är i den familj där barnens elvaårige halvbror finns.
- De här barnen har tre nätverk, som de har starka känslomässiga kopplingar till. De är trygga hos oss, hos deras mormor och i den här familjen, säger Ulla Hensvold, som är barnpsykolog.
"Frizon"
Socialtjänsten har därför genomfört en familjehemsutredning för att se om man skulle placera tvååringen i familjen. Men i julas ville socialen inte att barnen skulle träffa släkten på två veckor. De skulle få en "frizon". Det reagerade mamman i familjen emot. Hon ringde upp socialtjänsten för att framföra kritiken.
- Då fick hon ett förtäckt hot, att det hon sade inte bådade gott för dem som familjehem, säger Ulla Hensvold.
"Samarbetssvårigheter"
I januari fick familjen beskedet att den inte var lämplig som familjehem på grund av samarbetssvårigheter med socialförvaltningen.
- Det är häpnadsväckande att de avfärdas på de grunderna, säger Eilif Hensvold, som tror att skälet är att familjen ifrågasatte beslutet om frizonen över jul.
Främmande familjehem
Det här innebär att barnen kommer att placeras i ett familjehem som är främmande för dem.
- Jag är djupt oroad över barnens psykiska hälsa. De har varit fem månader i ett jourhem, utan att knyta an till det. Hur många gånger orkar de knyta an och vad innebär det här för deras tilltro till vuxna människor? säger Ulla Hensvold.
- När tvååringen ska åka från oss till jourhemmet så gömmer han sig och kastar overallen, säger Eilif Hensvold.
Paret understryker att de inte är kritiska mot jourhemmet. De säger också att de inte är oroliga för att förlora kontakten med barnen om de hamnar i ett hem utanför släkten.
- Men i socialtjänstlagen står det att man ska överväga placering i släkthem i sådana här fall, säger Ulla Hensvold.
Ingen utredning
Hon är också förvånad över att socialförvaltningen inte vill låta barn- och ungdomspsykiatrin i Luleå utreda hur barnen skulle må av att placeras i ett främmande familjehem.
- Vår svaga förhoppning är att socialtjänstemännen ska tänka om. Det måste finnas möjlighet till det, säger hon.
Eva Bergström (S) är ordförande i socialnämnden. Hon kan inte kommentera enskilda ärenden, men säger generellt att familjer inte väljs bort som familjehem bara för att de inte tycker exakt som en handläggare.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!