Bakom kulisserna hos ett resande teatersÀllskap

Foto: Kurt Engström

LuleÄ2008-10-27 06:00
Peter Lundgren
Det Àr tidig onsdag morgon i Kalix. Strax före klockan sju och luften Àr en pÄminnelse om att vintern Àr pÄ vÀg. PÄ vÀg Àr ocksÄ ensemblen som spelar Ronja Rövardotter, pjÀsen som bygger pÄ Astrid Lindgrens Àlskade roman.

Det Àr första förestÀllningen "hemifrÄn", teaterhuset i LuleÄ, och nu vÀntar en mÄnadslÄng turné i Norrbotten.
Maja Runeberg, Anton Raukola, Roger Storm och de andra kom till Kalix kvÀllen innan, har bott pÄ hotell och finns nere bakom scenen för dagens första förestÀllning.
Om tvÄ timmar ska 160 elever se den första av tvÄ förestÀllningar.
- Det Ă€r medvetet. I den hĂ€r lokalen skulle vi kunna ta fler, i Kiruna ocksĂ„, men vi har medvetet inte fullt, sĂ€ger Hasse Eriksson, ljudtekniker.

Scenografin Àr gjord för att passa samtliga scener som pjÀsen ska framföras pÄ. Ljud och ljus ska passa alla lokaler och dÀrför Àr 160 i publiken ocksÄ ett antal anpassat efter förestÀllningen.
Vid det hÀr laget har "Ronja" spelats pÄ Norrbottensteaterns scen 2 i LuleÄ och förestÀllningen har sÄ att sÀga "satt sig".


Anders Lindgren Àr relativt ny i rollen som scenmÀstare, Àven om han arbetat pÄ teatern i mÄnga Är. Han Àr i grunden grafiker. I "Ronja" har han dessutom ett par mindre roller.
Mycket att göra.
- Jag har ju nĂ„gra smĂ„roller och det Ă€r bara kul, inte stressigt. Dessutom Ă€r det sĂ„ att nĂ€r jag spelar med i en förestĂ€llning Ă€r det Nisse (BĂ€cklund) som har huvudansvaret som scenmĂ€stare.
Vad gör en scenmÀstare?
- Jag tar ansvar för att bygget blir klart, att alla pinaler finns pĂ„ plats. Att dörrar som ska öppnas gör det. Jag har som sagt kommit in i det hĂ€r ganska sent. Nu Ă€r det "learning by doing" för mig.
Hur menar du?
- Finns det ett misstag att göra sĂ„ gör jag det...
SÄ sÀtter sig "Lill-Klippen", en av rollerna Anders Lindgren gör, och knÀpper pÄ sitt strÀnginstrument.
Vilken Àr den roligaste förestÀllningen du varit med i?

- Seskaröspelen. Nej, vĂ€nta, jag tar tillbaka det dĂ€r. Alla pjĂ€ser har sin tjusning.
Att bygga scenen klar för förestĂ€llningen tar tid. Fyra tekniker frĂ„n teatern och fyra i bĂ€rhjĂ€lpen frĂ„n den lokala organisatören hĂ„ller pĂ„ i Ă„tta timmar den hĂ€r - första - gĂ„ngen som scenen ska byggas under turnĂ©n.
- Det ska gĂ„ pĂ„ fem timmar och rivandet pĂ„ tvĂ„, sĂ€ger scenmĂ€staren.

Med 30 minuter kvar till förestĂ€llningen tas scenklĂ€derna pĂ„ och det sminkas i de olika rummen. SkĂ„despelarna ”sjunger upp” sig.
Organisationen bakom scenen Àr total.

Under förestÀllningen rÄder nÀstan totalt mörker hÀr. SkÄdespelarna har mÄnga ombyten.Kostymer, skor och rekvisita finns pÄ förhandsbestÀmda platser. SkÄdespelarna ska i princip hitta sina saker med förbundna ögon. De har okanske bara nÄgra sekunder pÄ sig vid klÀdbyten och dÄ vill det till att allt finns pÄ plats.
Det gör det i Kalix. Allt fungerar som det ska och barnen fÄr den förestÀllning de hoppats pÄ.

I pausen fÄr ljusteknikern Peter Sandin hÄlla koll pÄ de unga teaterbesökare som finns kvar i salongen och som hemskt gÀrna vill gÄ upp pÄ scenen och kolla in prylarna.
Det ska ocksÄ sÀgas att barnen sitter som tÀnda ljus under hela förestÀllningen vilket Àr ett mycket gott betyg till ensemblen. Det Àr inte lÀtt för en nioÄring att behÄlla koncentrationen i nÀstan tvÄ timmar.
– Det underlĂ€ttar sĂ€kert att det Ă€r korta scener, resonerar sĂ€llskapet vid lunchen mellan de bĂ„da förestĂ€llningarna.


Fast Peter Sandin har annat att göra ocksÄ. I taket sitter nÀstan 100 lampor som varje dag ska upp.
Ljudet mÄste ocksÄ vara bra. Olika lokaler har olika akustik.
– Vid det hĂ€r laget kan jag lokalerna ganska bra. Det finns variationer i klangen, sĂ€ger Hasse Eriksson.
I Kalix Ă€r ljudet inte perfekt  nĂ€r skĂ„despelarna inte talar direkt ut till publiken och det Ă€r nĂ„got Hasse Eriksson pĂ„pekar i pausen.
– Fast det var en bra första förestĂ€llning. Den var bra ljudmĂ€ssigt.


Det Ă€r sallad till lunchen mellan förestĂ€llningarna. StĂ€mningen Ă€r lĂ€ttsam. HĂ€r finns en speciell jargong som kĂ€nns igen frĂ„n – idrotten.
Det ges och tas.
Anton Raukola har en fysiskt mycket krÀvande roll.
– Jag Ă€r litet trött i skallen, det brukar vara sĂ„ ibland.
Nu vÀntar en mÄnad i buss.
– Livet pĂ„ turnĂ© varierar kan variera. Speciellt nĂ€r man Ă€r spelledig dagen efter. Ibland kan vi ha knytkalas pĂ„ bussen. Det brukar vara trevligt.

Att turnéra betyder inte bara buss, förestÀllning och annat.
– Jag har köpt öronproppar. Det Ă€r viktigt att kunna sova. Sover man dĂ„ligt sĂ„ Ă€r det tungt att spela. NĂ€r man Ă€r ute pĂ„ turnĂ© Ă€r maten ocksĂ„ viktig. NĂ€r vi gjorde ”Vittula” sĂ„ var vi inte klara förrĂ€n vid halv elva pĂ„ kvĂ€llen och dĂ„ var alla restauranger stĂ€ngda sĂ„ det blev en hel del snabbmat, sĂ€ger skĂ„despelaren Mikael Odhag som ocksĂ„ Ă€r turnĂ©ledare.


FörestÀllningen fick mycket goda recensioner.
Hur pass pÄverkad blir man av recensioner?
– Jag lĂ€ser inte recensioner innan vi spelat fĂ€rdigt förestĂ€llningen, sĂ€ger Roger Storm.
Maja Runeberg Àr ganska tystlÄten under matpausen men desto hörbarare under förestÀllningen.
Ronjas vÄrskrik skÀr nÀmligen genom mÀrg och ben.
– Det var det första skriket som jag testade. Jag provade nĂ„gra andra men tyckte att det hĂ€r passade bĂ€st.
Det skÀmtas ganska friskt om Majas, förlÄt Ronjas, skrik vid lunchbordet.
– Ungarna brukar sĂ€ga efter förestĂ€llningen. ”O, gud vad hon skrek!”.
Kanske kan man kalla Norrbottensteaterns förestÀllning av Ronja Rövardotter för sista skriket.

Ronja pÄ Norrbottensteater

1
Med nÄgra snabba penndrag förvandlas skÄdespelaren Anton Raukola till Birk. Ett sammantrÀdesrum bakom aulan i Folkets Husi Kalix fungerar bra som sminkloge. Spegel, spegel pÄ vÀggen dÀr...
Foto: KURT ENGSTRÖM

2
En kvart kvar innan ridÄn gÄr upp. Therese Lindberg (Lovis) hjÀlper Maja Runeberg (Ronja) med hÄret. OcksÄ Emelie Hertzman (Jutis) Àr klar för förestÀllningen.

3
SkÀggiga damen. NÀr Emelie Hertzman förvandlas till Jutis sÄ kommer helskÀgget pÄ.

4
HÄller masken. De skrÀckinjagande vittrorna inte bara lÄter hemska, de sÀtter ocksÄ skrÀck hos rövare och publik. Maskerna Àr designade och tillverkade av Mila L Roberts och Rickard Bristle.

5
Är detta mĂ„nne kalla handen?

6
En full lastbil kommer med all rekvisita till "Ronja rövardotter", Ätta personer hjÀlps Ät med att bygga scenen och sedan riva den.

7 och 8
Peter Sandin har ett hundratal lampor att sÀtta upp och ta ner. Full rulle Àr det, pÄ fem timmar ska allt vara klart.

9
MÀsterligt. ScenmÀstarna Anders Lindgren och Nils BÀcklund skojar litet inför dagens första förestÀllning. Nils BÀcklund har huvudansvaret eftersom Anders Lindgren ocksÄ medverkar i pjÀsen.

10
Sista skriket. NĂ€r Maja Runeberg tar i och gör sig hörbar i Ronjas vĂ„rskrik sĂ„ hörs det verkligen. Till och med sĂ„ mycket att Anton Raukolas Birg fĂ„r hĂ„lla för öronen - fast med ett leende.

11
Bakom kulisserna Àr det ordning och reda som gÀller. All rekvisita till respektive skÄdespelare har sin givna plats eftersom det gÀller att snabbt hitta pinalerna och kunna byta om. Emelie Hertzman Àr pÄ vÀg att lÀgga av sin grÄdvÀrgsdrÀkt.


12
Lars Schilken gör bland annat rövarhövdingen Borka. HÀr testar han avstÄnd mellan salong och scen, 30 minuter kvar till förestÀllning.


13
Samling vid pumpen. Nu Àr det inte lÄngt kvar innan ridÄn gÄr upp. Precis som i idrottssammanhang samlas skÄdespelarna Maja Runeberg, Anton Raukola, Roger Storm, Therese Lindberg, Mikael Odhag, Lars Schilken, Anders Lindgren och Emelie Hertzman och peppar varandra.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om
LuleÄ