Baggarna vi inte hade sett röken av

En skogsbrand kan vara förödande för markägare men samtidigt mycket värdefull för naturen och den biologiska mångfalden. Många arter har anpassats till och i flera fall blivit beroende av bränder.
Sällsynt med bränder
Under de senaste hundra åren har det brunnit väldigt sällan i Sveriges skogar. Många av de växt- och djurarter som anpassats till brand har därför försvunnit eller minskat kraftigt.
- Framförallt är det viktigt att stående skog får brinna så att det bildas många döda och skadade träd som är så viktiga för flertalet djur och växter. Bränderna skapar också variation i skogarna. Tall och lövträd gynnas på bekostnad av gran, säger ekologen Jörgen Naalisvaara på länsstyrelsen i Norrbotten som har samordnat en branddokumentation.
Sommaren 2006 härjade tre stora skogsbränder i Norrbotten: i Bodträskfors, i Muddus och i Lainio. I brandområdena har forskare hittat mycket ovanliga insekter:
Platt punktbagge som man hade trott var utdöd i Sverige.
Slät barkskinnsbagge som inte har setts norr om Dalarna sedan 1920-talet.
En änger som är ny för landet - trogoderma glabrum på latin.
Fält med bränd gran
Insekterna upptäcktes av ekologen och forskaren Roger Pettersson på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, i Umeå och entomologen Stig Lundberg, Luleå.
- I Lainio har det bildats fantastiska fält med bränd gran. Där finns nu platt punktbagge och slät barkskinnbagge. Det blir svamp i träden och det är smaskens för pyrofila, det vill säga brandälskande, insekter. Också i Muddus har vi hittat punktbagge, säger Roger Pettersson.
Den tretåiga hackspetten har också gynnats av skogsbränderna.
- Mer insekter och larver gör skogen till en korvkiosk för hackspettarna, säger Roger Pettersson.

Doktoranden i tillämpad kemi och geovetenskap på Luleå tekniska universitet, Fredrik Nordblad, har undersökt hur vattenkemin har påverkats av skogsbränderna.
- Det har blivit mer kväve i vattendragen och mer metaller kommer ut, säger han.
Forskarassistenten i landskapsekologi på Luleå tekniska universitet och SLU i Uppsala, Frauke Ecke, har undersökt hur små däggdjur har påverkats.
- På våren 2007 såg vi ingen skillnad i förekomst av sork, näbbmus och lämlar i brandområdena jämfört med referensområden. På hösten 2007 var skillnaden markant och den blev ännu större till våren 2008. Födan är borta. Det är viktigt att kontrollera förhållandena nästa år, säger hon.
Bär slås tillbaka
Ekologen på SLU i Umeå, Anders Granström, har undersökt effekterna på vegetationen.
- Kruståtar bränns bort. Örter tillkommer, som mjölke. I bördiga marker kommer det ibland hallon. Annars kan bärris slås tillbaka. Det har hänt i Bodträskfors och i Muddus, där markerna var jättetorra vid bränderna, säger han.
Länsstyrelsen arrangerar just nu ett seminarium i Luleå som redovisar resultaten av branddokumentationen. Det samlar forskare och andra som arbetar med skogsbränder.