"Vi var tvungna att fundera på hur vi skulle få en verksamhet anpassad till verkligheten", säger Kenneth Backgård om stålbadet.
Efter 24 år som oppositionspolitiker kom Kenneth Backgård och hans Sjukvårdsparti till makten 2018. De gick till val på framför allt en decentralisering av sjukvården. Bland vallöftena märks återöppnande av distriktsköterskemottagningarna, något Backgård säger partiet uppfyllt i och med öppnandet av filialer och servicepunkter i glesbygden, som i Dokkas och Puoltikasvaara – och fler ska de bli, säger han.
– Andra beslut vi tagit var magnetröntgen i Kalix och en mobil enhet i Kiruna.
Backgård står fast vid att länet ska ha fem profilerade sjukhus med egen verksamhet.
– I Kiruna har vi kvar att göra. Det gamla sjukhuset kan vi inte investera särskilt mycket i. LKAB ska finansiera ett nytt och vi har en dialog med dem. Vi tror vi ska ha ett avtal i år så vi kan komma i gång.
Frågan om BB i Kiruna är en långbänk men Backgård säger att partiet inte lovat något inför regionvalet, däremot har partiet i Kiruna pratat om att återuppbygga BB.
– Tittar man på vad som ska ersättas så tillhör BB och operationer funktioner som funnits även om lokalerna inte används. Vi ser väl att vi måste ha en möjlighet att ha dessa funktioner i ett nytt sjukhus.
Är det något du fått äta upp?
– Än har vi inte det. BB har inte jag lovat utan det har man lovat i Kiruna. Jag säger inte nej till det, det är jättebra och finns en logik i resonemanget.
Kenneth Backgård fick en tuff start som regionråd då han fick kritik när han på tre år köpt sex mobiler, och datorer för närmare 100 000 kronor. Han betalade tillbaka 70 000 kronor men säger att han inte gjort några formella fel.
– Det var ren klantighet och fanns ingen rimlighet att folk ska stå för det. Jag hade ett omkostnadskonto som jag som oppositionsråd fick använda till princip vad som helst men det är klart att det inte var en lyckad start. Hade man beskyllt mig för att ha gjort ett regelbrott hade jag mått sämre. Det var som en jakt upplever jag det som.
"Man måste vara självkritisk på alla plan", säger Kenneth Backgård om äldrevården i covidtider.
Du har fått hantera både en pandemi och ett stålbad?
– Man kan tycka att det verkar som ett stålbad om man står utanför och tittar in men det har varit en rätt stillsam process. Vi hade en ekonomi som inte skulle klara sig och var tvungna fundera på hur vi skulle få en verksamhet som är anpassad till verkligheten.
– Vi har hela tiden fått kritik om att bromsa och har sagt att om det påverkar patientsäkerheten eller stökar till så pausar vi, vilket vi gjorde hela sommaren. Har det funnits motiv att anställa har man gjort det trots anställningsstopp. Måste vi göra ett totalstopp av omställningen så gör vi det.
Hur mycket har ni lyssnat på professionen?
– Väldigt mycket. Vi har inlett en dialog med fackliga företrädare, inte minst när vi tog ersättningen till alla som sliter med covidvården. Det går inte att göra millimeterrättvisa och är alltid någon grupp som upplever sig vara felbedömd, och det har vi fått rätta till.
Ivos granskning av covidvården och de äldre visar på många brister. Vad hade kunnat göras bättre?
– Vi måste dra lärdom. Vi har inte uppfyllt hälso- och sjukvårdslagens krav på den punkten och regionen och kommunen får ta på sig ansvar. Regering och Folkhälsomyndigheten är inne på att vi har någon form av systemfel. Vi har springvikarier i äldreomsorgen som kanske inte känner om de är sjuka. Mycket sådant ledde till att det tog fart.
Kenneth Backgård tror att Sjukvårdspartiet vinner valet även nästa år. "Någon måste kavla upp ärmarna", säger han.
Varför kommer inget krislägesavtal?
– Det ligger inte på politikernas bord annat än när verksamheterna säger att vi hamnar i ett sådant läge. Jag är inte främmande för det, behövs det så gör vi det, kort och gott.
Hur ska ni stå rustade inför nästa pandemi?
– Det fanns ingen lagerhållning, hela Sverige togs med byxorna nere. Vi kan inte hamna där igen. Vi måste fundera på ett totalsäkerhetstänk.
Prognosen för Region Norrbottens årsresultat för 2020 är 371 miljoner kronor vilket är 68 miljoner kronor sämre än budget. Backgård säger att ekonomin är över förväntan.
– Men man ska komma ihåg, gör man ingenting så kostar det inte så mycket heller. Vi är nöjda över ersättningen vi fått för covidvården. Det man kunde ersatt på ett bättre sätt är kollektivtrafiken. Det är nästan tragikomiskt: "åk inte buss eller tåg" samtidigt som det finns ett lagkrav att upprätthålla trafiken. Det finns långsiktiga avtal oavsett om en pandemi kommer.
I stället för de stängda distriktsköterskemottagningarna har regionen öppnat filialer och servicepunkter i glesbygden.
Men stålbadet ska genomföras till varje pris?
– Det är just därför det är bra. Vad hade hänt om vi inte gör det? Vi måste komma ner i kostnader för att klara oss med nuvarande skatteintäkter.
– Jag tror vi vinner valet nästa gång för man ser att det vi gör faktiskt fungerar. Någon måste kavla upp ärmarna och få det gjort.
Hur ska vården kunna locka folk när allt man hör är missnöje och stress?
– Lite paradoxalt har människor upptäckt ett större intresse för vårdyrket under pandemin. Jag tror man måste uppvärdera och höja statusen. Man måste ha en möjlighet till karriär i yrket.
Regionen vill inte ha hyrläkare men hur går det ihop? De fyller en funktion.
– Definitivt. Det gör sköterskorna också. Man förfasas över kostnader för 300 miljoner kronor men man ska komma ihåg att vi hade fått betala cirka 50 procent av den kostnaden om vi haft egen personal. Fördelen är snabba insatser och att de inte är särskilt inblandade i administrativa rutiner, nackdelen är att det inte finns någon kontinuitet och kostnaderna förstås. Tyvärr är de här för att stanna och alla regioner måste ta höjd för det. Enda sättet att komma tillrätta med det är att ha en organisation med karriärmöjligheter.
I regionhuset i Luleå har Kenneth Backgård sitt kontor. "Äntligen kan vi förverkliga våra idéer", säger han.
Känner du att ni levt upp till medborgarnas förtroende?
– Det ska egentligen medborgarna svara på. I det stora hela, med tanke på att vi verkligen satsar på en decentraliserad sjukvård, ser i alla fall de som bor utanför fyrkanten att det är rätt sätt att hantera frågorna. Men det finns alltid de som inte tänker så. Det var ett jättebra val, vi vann 35 procent men innebär att 65 procent tänker annorlunda. Man måste vara lyhörd för det.
– Vi kommer genomföra alla våra vallöften. Sedan är inget givet, osvuret är bäst. I slutändan kommer ekonomin visa att det var rätt.
Du fyllde 70 år i november, kommer du ställa upp i nästa val?
– Ja, absolut. Även om jag formellt kanske hamnat i en riskgrupp upplever jag inte det själv. Jag har inga underliggande sjukdomar, känner mig pigg och har väldigt mycket idéer och driv. Äntligen får vi förverkliga dem tillsammans med C och M.