– Det är fantastiska lokaler och ett drömläge för oss, säger Magnus Selberg, vd för Nya läroverket.
Ansökan om att starta en friskola på gymnasienivå med programmen natur, teknik och estet har i dagarna skickats in till Skolinspektionen.
Tanken är att det ska vara 25 elever i varje klass, alltså 75 elever i varje årskull, vilket innebär drygt 200 elever i full drift.
Besked väntas i maj eller juni, och planen är att verksamheten ska starta hösten 2018.
– Vi räknar med att kunna vara igång då, säger Magnus Selberg.
Nya Läroverket har i dag verksamhet för förskola och grundskola på två håll, Bergviken och Bergnäset. Bergviken startade 2006 och Bergnäset 2012.
– När vi startade skola två på Bergnäset var det för att det höjer kvalitén på Bergviken. Vi vill växa med ett steg i taget och nästa steg har hela tiden varit att starta en gymnasieskola. Nu känner vi att tiden är mogen, säger Magnus Selberg.
Sedan tidigare finns två friskolor för gymnasiet i Luleå: Praktiska gymnasiet och NTI-gymnasiet. Nya Läroverkets val av program är ingen slump.
– Vi vill fortsätta utifrån vår profil som vi har i grundskolan, där vi ger extra kärlek till naturvetenskap och konst. Det blir naturligt utifrån våra elevers gymnasieval. Vi har också under en längre tid fått påstötningar från elever och föräldrar, så vi vet att det finns ett stort intresse.
De tilltänkta lokalerna, som Telia nyligen lämnat för att flytta in i sitt nya hus på Varvet, ligger bakom Shopping i korsningen Magasinsgatan/Timmermansgatan.
– De står tomma nu och eftersom det blir en vänteprocess innan vi får tillståndet kommer vi att skriva ett så kallat "letter of intent" med hyresvärden.
Några stora ombyggnationer lär inte behövas, tror Magnus Selberg.
– Lokalerna är en skön kombination av lagom stora klassrum, mindre bås som använts som konferensrum och bra, större ytor för samvaro.
Det finns dock ett regnmoln på Nya läroverkets himmel: den utredning om vinster i välfärden som Ilmar Reepalu presenterade för regeringen i november och som nu är ute på remissrunda.
– Om den går igenom kommer ingen friskola i Sverige att kunna expandera. Det vore en sak om den bara begränsade vinstuttaget men den begränsar även bufferten och rörelseresultatet. Omräknat för vår del skulle det innebära att vi högst kan göra 200 000 i vinst vilket innebär att vi aldrig kan finansiera en ny skola själv. Om den går igenom så begraver vi planerna på gymnasieskola, säger Selberg.