Kommunen har upphandlat ett nytt tvåårigt ramavtal gällande kommunikationstjänsterna, då det tidigare fyraåriga kontraktet med Vinter kommunikationsbyrå löper ut i höst.
Tre byråer hade lämnat in anbud och vid måndagens sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott informerades politiken om att just Vinter hade vunnit upphandlingen igen.
Nu kan vi avslöja att upphandlingen avgjordes utifrån hur byråerna klarade av att ta fram kommunikationsplaner till tre så kallat "fiktiva" uppdrag, alla med tydlig förankring i den politiska verkligheten.
1. Framtidens skola
I uppdraget konstaterades att Luleå står inför en lärarbrist och har för många kostsamma, små skolenheter som drabbar undervisningen. "Genom att samla undervisningen i färre men större skolor, kan besparingar göras. Dessa besparingar skulle kunna användas i den pedagogiska verksamheten, med fler lärare och större möjligheter att arbeta tillsammans i arbetslag", slås fast i formuleringen.
2. Inflyttningen
Kommunen ville se en kampanj som ska "lyfta Luleå som en attraktiv plats att bo, leva och verka på", med personer i åldern 15-35 som målgrupp.
3. Minskat förtroende
Här efterfrågades en ny kommunikationsplan, då Luleå kommun har "bland det lägsta förtroendet i landet". Som orsak nämns att Luleå har "fler partier i fullmäktige med svagare politiska majoriteter som följd", likaså att "kommunen har fattat ett flertal beslut som en stor opinion uppfattat negativt", dessutom har "ett flertal topptjänstemän slutat eller tvingats att sluta".
Thomas Söderström, gruppledare för Liberalerna, vänder sig nu mot hur upphandlingen skedde, eftersom den berör svåra politiska tvistefrågor i kommunen.
– Jag vet inte om S har haft insyn i de "fiktiva" uppdragen, men jag blir inte glad när jag ser detta. Pr-företagen utnyttjas för att komma med idéer till hur politiska frågor ska hanteras, när de ska avgöras av politiken. Kommunen och tjänstepersonerna ska inte blanda sig i dem.
Uppdrag 1 kan också tolkas som ett underlag till en skräddarsydd pr-kampanj för en mer centraliserad skola med färre enheter – detta innan höstens folkomröstning om skolan är avgjord.
– Otroligt märkligt. Man får känslan av att kommunen redan nu förbereder en skolkampanj. Det känns väldigt olustigt att använda detta i en upphandling, säger Samuel Ek, gruppledare för Kristdemokraterna.
– Det är politikens ansvar att lösa den här kommunikationen – och S borde klara detta själva. Allvarligt om de använder sig av svaren som kommunen fick i upphandlingen, kring vilken kommunikationsplan som är bäst i skolfrågan, men jag ser det inte som omöjligt att så skulle ske.
Lika kritisk är han gällande Uppdrag 3, där de mindre partierna enligt honom får skulden för kommunens förtroendekris.
– Tycker kommunen att vi små partier är ett problem, att det är för många partier i fullmäktige? Tvärtom är ju vi en styrka för kommunen. Vi mindre partier kan samarbeta och prata med varandra, vi i L har exempelvis haft en samverkan med C, KD och Sjukvårdspartiet länge.
– Problemet är ju snarare att S inte kan prata med någon, vilket nu senaste visade sig med MP och V gällande folkomröstningen.
Samuel Ek, KD:
– Det låga förtroendet för kommunen handlar ju snarare om att vi har en politisk ledning som inte kan hantera att de inte är i majoritet.
Thomas Söderström vänder sig överlag emot att uppdragen blev avgörande för vilken byrå som tog hem upphandlingen.
– I normalfallet görs upphandlingar utifrån vad som är mest ekonomiskt fördelaktigt för kommunen, förvisso med andra kriterier också som jämställdhet och klimatmål. Det är första gången jag ser en sån här upphandling med "fiktiva" uppdrag.
– Och det är ju inga "påhittade" uppdrag heller – tvärtom utgår de från verkligheten, säger gruppledaren för (L).