Svartön/Hertsöfältet är klassificerat som ett riksintresse, ett ”område med särskilt behov av hinderfrihet”, ”stoppområde för höga objekt” samt ett ”område för väderradar” och ”MSAområde”.
Samrådsunderlagen inkluderar tretton punkter som kommer att bli avgörande för var demonstrationsanläggningen ska placeras. Enligt Agneta Wieslander, tillståndspecialist vid Hybrit Development, är frågorna om el, lågflygningszoner och vatten de tre viktigaste punkterna vid en placering.
Diskussionen om lågflygningszoner har tidigare uppmärksammats i samband med att de två orterna presenterades som möjliga kandidater för demonstrationsanläggningen. Båda orterna omfattas av försvarsmaktens lågflygningszon. Däremot är det en betydande skillnad i hur pass viktig försvarsmakten anser att de båda platserna är för deras verksamhet.
Svartön/Hertsöfältet är klassificerat som ett riksintresse, ett ”område med särskilt behov av hinderfrihet”, ”stoppområde för höga objekt” samt ett ”område för väderradar” och ”MSAområde”.
Vid en placering på industrimark vid SSAB, finns ett uppskov för byggnader upptill en höjd på 80 meter, vilket är ungefär hälften så högt som den lägsta höjden för demonstrationsanläggningen.
Vitåfors är i sin tur inte utpekat som riksintresse men det ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt motverkar totalförsvarets intressen.
Tillverkningen av järnsvamp är energikrävande vilket gör att demonstrationsanläggingen kommer kräva stora mängder elektricitet. Enligt uppskattningar behöver anläggningen lika mycket el som Gällivare tätort. Därför behöver det ske en omfattande utbyggnad av elnätet, på båda orter för att projektet ska bli verklighet.
Elektriciteten kommer även att behöva transporteras via kraftledningarna till anläggningen. Ledningarna är beräknade att ha en höjd på 40 meter vilket överstiger maxhöjden på 20 meter i försvarsmaktens lågflygningsområde.
Vid Svartön/Hertsöfältet kommer elen att dras via en nätcentral i Boden till industriområdet medan Vitåfors skulle få el via Porjus.
Enligt Agneta Wieslander äger inte Hybritprojeketet frågan om elnätsdragningen vilket gör det svårt för dem att bedöma tidsaspekten till beslut för de båda orterna.
– Frågor kring elnätsanslutningen måste ställas till elnätsägarna, säger hon.
En eventuell överklagan av kraftledningarna kan även det bli en tidskrävande process och det råder en stor skillnad på antalet hushåll som kan komma att bli berörda beroende på vilket alternativ som väljs. Vid Vitåfors har man i och med avvecklingen av Malmberget ungefär 1000 personer boende i närområdet. Vid en etablering på Svartön/Hertsöfältet kommer en dragning av en elledning att beröra delar av Luleå. I dagsläget är det oklart hur den dragningen kommer genomföras och placeras.
Enligt Agneta Wieslander är även vatten och vattenkvalitén i angränsande vattendrag av vikt vid en placering.
– Vi kommer att utreda vilken teknik för kylning som är lämpligast, vi tittar både på kylning där vatten tas från något närliggande vatten. Vi kommer också behöva leda renat spillvatten till någon närliggande vatten. Frågan om det vattnet kan innehålla några ämnen och i så fall vilka är också under utredning, säger hon.
LKAB har för närvarande möjlighet att pumpa in vatten till sin produktion både uppström och nedströms om anläggningen i Vitåfors.
Inget att vattendragen vid Svartön/Hertsöfältet bedöms ha en god ekologisk status eller god kemiskt status. Ängesån och Naalojoki anses ha det, om man vid Ängesån bortser från förhöjda halten av kvicksilver och bromerad difenyleter.