Det är Näringslivets regelnämnd som genomfört en undersökning kring de avgifter som kommunerna tar ut av företag och hur regelverk tillämpas. Offentlig upphandling, företagslotsar, serveringstillstånd, bygglov, livsmedelskontroll och miljöfarlig verksamhet är områdena som granskats.
Skillnader noteras mellan kommunerna i Norrbotten, även om länet inte direkt sticker ut i statistiken. Bygglovsexemplet ovan undersöktes i hela riket och då varierade summan från 5 000 till 170 000 kronor.
– Vi ser en tendens att små kommuner ofta tar ut lägre avgifter än de stora. Det kan inte bara förklaras med skillnader i lönekostnader. Man kan fundera på om det finns ett slags marknadskrafter som gör att små kommuner tvingas hålla lägre avgifter för att locka till sig företag, säger August Liljeqvist, sakkunnig vid Näringslivets regelnämnd, NNR.
Organisationen arbetar för att regelverket ska tillämpas lika i kommunerna, något som inte alltid är fallet.
– Vi tycker att man ska ta betalt efter vad man gör. Det finns en tendens att man kollar på vad grannkommunen tar och så lägger man sig på ungefär samma nivå, säger Liljekvist.
Jan-Olov Nordström, regionchef för Svenskt näringsliv:
– Som företagare vill man veta vad man betalar för. Till exempel tar kommunerna kanske betalt för en tillsyn som inte alltid blir av. Då känner man sig ju lurad.
Lika regeltillämpning och tydlighet kring ärendetider är viktigt för att få företagsetableringar till stånd.
– Det ska vara samma konkurrensförutsättningar i alla delar av Sverige. Det spelar ingen roll om man är etablerad i Dorotea eller Täby, man ska kunna leverera varor och tjänster på samma villkor, säger Liljeqvist.
Konsekvens i tillämpningen är också en viktig del i företagsklimatet, enligt honom.
– Företagen ska känna att de är viktiga. Det kan kommunerna visa genom sin avgiftsstruktur och att de prioriterar och jobbar med frågorna.
August Liljeqvist reser just nu runt i landet och träffar bland andra kommunpolitiker.
Vilken respons får du?
– De tycker att det är viktigt och lyssnar, absolut. Visst är det många saker som konkurrerar om uppmärksamhet i kommunerna. Skola, vård och omsorg är viktigt, men om det inte finns företag som känner att det är bra villkor i kommunen så finns det ändå inga pengar.
Generellt tycker han dock att kommunerna gör ett bra jobb för företagen.
– Det hindrar inte att det finns mycket att göra för att det ska bli ännu bättre.
Inte minst i Norrbotten.
– Det är särskilda förutsättningar och problem i Norrbotten, stora avstånd till exempel. Då är det ännu viktigare att regelverken tillämpas extra bra, så att problemen kompenseras.