Varje år försvinner flera hundra ensamkommande barn och ungdomar som söker asyl i Sverige. Länsstyrelserna har nu utarbetat en åtgärdsplan för att få stopp på försvinnandena.
De ungdomar som är borta kan ha åkt till ett annat land eller så håller de sig gömda någonstans i Sverige.
– Risken med att gömma sig är att man blir utnyttjad för att man hamnar i en beroendeställning. Både pojkar och flickor kan till exempel hamna i prostitution, säger Torsten Fors vid länsstyrelsen i Norrbotten.
Han tycker det är viktigt att de som möter barnen på boendena pratar om riskerna med att avvika.
I takt med att fler utvisningsbesked ges, tror han att det kommer bli allt vanligare med försvinnanden.
– Vad gäller de afghanska ungdomarna, har ju många inte ens varit i Afghanistan och kan absolut inte tänka sig att åka dit.
Trots det tycker han det är viktigt att fortsätta stötta ungdomarna även om de får ett utvisningsbesked, så att de inte avviker.
Men om de som ska stötta inte heller tycker att det är någon bra idé att åka till Afghanistan, ska de ändå stötta ungdomarna i att resa dit?
– Ja, jag tror att närhet och värme alltid är bra. Vi måste hjälpa dem att återvända. Det är viktigt att tidigt ha en plan b och att samtala om den.
Och om de som stöttar inte anser att Afghanistan är något säkert land, vad ska de säga till den ensamkommande då?
– Det säger ju svenska regeringen också, men ändå går det att avvisa till vissa delar av Afghanistan.
Han kan uttala sig om det är ett sämre alternativ att resa till Afghanistan än att leva som gömd.
– Jag har ju inte själv varit i Afghanistan. Men regeringen har bedömt att det går att avvisa till vissa delar av landet och det är vad vi har att förhålla oss till.
Att gömma sig är inget liv, menar han.
– Det blir en konstant oro för att bli påträffad och och utvisad.
I förslaget till regeringen ingår att föra nationell statistik över antalet ensamkommande som anmälts försvunna, öka samordningen mellan myndigheterna och sätta upp en gräns för hur långa handläggningstiderna i asylprocessen får vara.
De föreslår också att gode män och överförmyndare får högre kompetens och att barnen får en ställföreträdare i kontakten med myndigheter redan vid ankomsten -– något som saknas idag.
När det gäller psykisk ohälsa föreslår de att man utbildar personal och frivilliga som möter ensamkommande, samt att Migrationsverket får i uppdrag att skyndsamt kartlägga förekomsten av psykisk ohälsa, självmordsförsök och självmord.