Arkitektur - en del av vårt kulturarv
Tuttifruttihusen vilar majestätiskt vid kajkanten i Södra hamnen i Luleå. De stora, vita husen rymmer överraskande prång och vrår. Här finns 295 lägenheter.- Arkitektur är något vi konsumerar varje sekund, säger Daryoush Tahmasebi, fotograf vid Norrbottens museum.
Fotograf: Extern
Foto:
Vi går från gatan, upp för trapporna i Tuttifruttihusen och vandrar runt på de upphöjda, avskärmade gårdarna. Det känns nästan som att gå över någons tomt, privat. Bullret från trafiken från Södrahamnleden når knappt in hit bland gräsmattor, tulpaner och sandlådor.
Lina Karlsson, bebyggelseantikvarie och Daryoush Tahmasebi, fotograf, båda från Norrbottens Museum har dokumenterat husen i ord och bild.
De ritades av arkitekten Patrik Forsberg vid A o T Arkitektur och teknik AB och uppfördes av Riksbyggen 1990- 1993. Totalt är det 13 hus med bostadsrättslägenheter, de flesta treor på cirka 80 kvadratmeter.
Moderna bostäder ser i grunden likadana ut, konstaterar Lina Karlsson och Daryoush Tahmasebi. Funktionerna är desamma. Vi har hall, kök på något vis, vardagsrum eller liknande, sovrum och toaletter. För att äta, sova, umgås. Det är exteriörerna som har många olika utseenden.
Och här bland de vita husen är variationen rik. Fönster, balkonger av flera slag, gavlarna ser olika ut.
- Det är svårt att ge en helhetsbild av området, det är så stort och varierat, säger Daryoush Tahmasebi som tagit både översikts- och detaljbilder.
Lina Karlsson berättar att de är byggda i postmodernistisk stil och pekar bland annat på balkongerna, de välvda bågarna ovanför vissa fönster och pastellfärgerna rosa, ljust rött, blått, grönt och orange Tidstypiskt för början av 90-talet.
Det blåser lite, solen värmer och det är en skön dag vid kajen.
Lina Karlsson tycker att det här är det närmaste vi kommer en Gated Community i Norrbotten. Ett avskärmat, skyddat område som inte välkomnar besökare utifrån.
- Så hade man inte byggt 20 år tidigare.
Men det här uppfördes när det blivit okej att ha gott om pengar och köpa sig en finare bostad.
- Det är bara synd att det ligger på en från början så offentlig plats.
Hon pekar på hur det kunnat vara siktgator från staden ner till vattnet, om inte cykelskjulen mot Södrahamnleden byggts ihop med husen. Det gör att besökaren måste gå runt hela kvarteret för att nå vattnet.
I dokumentationen konstaterar hon att husen kontrasterar starkt mot den ursprungliga industrilika hamnmiljön. Arbetarmiljön har bytts mot överflödssamhällets bostäder.
Anknytningen till hamnen och sjöfarten finns i de runda fönstren, dekorationer som liknar sjömäken och vissa balkonger kan föra tanken till kommandobryggor. En atlantångare på land, i Bottenviken.
Rapporten om Tuttifruttihusen är en del i ett projekt som Lina Karlsson, Jennie Sjöholm, även hon bebyggelseantikvarie och Daryoush Tahmasebi arbetar med för att dokumentera av den moderna arkitekturen i Norrbotten.
Det handlar om såväl offentliga, privata som industribyggnader. De beskriver och fotograferar byggnaderna men också de sammanhang de vuxit fram i.
Än så länge är det förutom Tuttifruttihusen, Villa Berg i Gällivare och de hus som ritades av Ralph Erskine i Kiruna, kvarteret Ortdrivaren (Snusdosan, Spottkoppen, Herren pris, Mullbänken och Berlinmuren) som dokumenterats när det gäller bostadshus.
Villa Berg i Gällivare sticker ut i bostadsområdet med småhus inte långt från centrala Gällivare. Med fasad i faluröd träpanel, stort växthus mot en yttervägg i Helsingborgstegel är den unik i Norrbotten. Ett miljövänligt hus där värmen vintertid lagras i tegelväggen i söder, bakom växthuset och sex öppna spisar med rökgångar i väggen. Inuti är tegelväggen synlig, de fasader som har furupanel har även furu på insidan. Huset är byggt enligt devisen det som syns, det är.
Villan är ritad av arkitekten Bengt Edman och är uppförd 1975. I bottenvåningen hade Ove Berg sin veterinärmottagning, i dag står den tom. På övre plan finns bostaden. Huset är inte typiskt för sin tid och är ett originellt inslag i Gällivares bebyggelse.
En solig majlördag är det vernissage på Norrbottens museum. Lina Karlsson, Jennie Sjöholm och Daryoush Tahmasebi visar dokumentation och bilder på hus av alla de slag från Norrbottens 14 kommuner. Vernissagen är välbesökt, bland andra träffar vi Gertrud Edberg, som ritat kommunhuset i Övertorneå.
Hon har varit arkitekt vid MAF arkitektkontor, i dag är hon pensionär.
- Inte kommer jag riktigt ihåg hur jag tänkte när jag ritade det där huset. Det är ju så länge sedan, 70-tal. Jag har ritat mycket sedan dess.
Men det var en tomt med stora nivåskillnader minns hon, huset skulle vara funktionellt, rejält utan skrytfaktor.
- Det skulle synas att det var en offentlig byggnad säger hon.
Vi tittar på fotografiet av den röda tegelbyggnaden med ett tak som är välvt, rundat ner mot tegelfasaden, det gör att det huset får ett svampliknande utseende.
Det har inte varit lätt att välja ut vilka hus som ska dokumenteras, konstaterar Jennie Sjöholm, projektledare. Men målet har varit att ta något från varje kommun i länet och byggnader av olika slag.
- Det finns så många fantastiska hus i länet. Här på utställningen har vi försökt att visa vilken spännvidd och mångfald det finns. Det är väldiga kontraster i det i valt ut, just för att vi använder byggnader till så många olika saker.
Med projektet vill hon och hennes kollegor dokumentera den moderna arkitekturen, försöka förstå, tolka och sätta in den i sitt sammanhang. Vilken samhällsstruktur och vilka ideologiska strömningar som har påverkat.
Daryoush Tahmasebi berättar att fotograferandet av byggnader handlar om att invänta det rätta ljuset för att variationer och strukturer ska framträda i fasaden. Men framförallt handlar det om att se huset ur alla vinklar. Ofta är det fasaden från det oväntade hållet som väcker uppmärksamhet och visar husets karaktär. Som till exempel korvkiosken i Överkalix som han gått runt och tagit en bild från bortre sidan av.
- Jag väljer ett dramatiskt ljus, arbetar med konstraster för att visa karaktären.
När vi lämnar Tuttifruttihusen går vi längs den smala ytan mot kajkanten och undrar om det inte hade varit bra med lite större yta där marknadsstånd och cafe hade rymts. Något för alla.
- Nu är det mer lagom för att möjligen gå ut med hunden, säger Lina Karlsson
Så jobbar vi med nyheter