Jimab är inte tillräckligt konkret när det gäller att beskriva hur den planerade gruvan i Kallak kommer att påverka området och får kritik på många punkter. Framförallt anser länsstyrelsen att ansökan är för allmänt hållen.
Diffusa beskrivningar
Bolaget har till exempel inte lyckats förklara om rennäringen kommer återgå till samma nivå som i dag, efter brytningen.
– Renflyttningsleden som är av riksintresse, kommer den se likadan ut efter gruvbrytningen? Kommer det att växa renlav på gråbergsupplagen och i det stora dagbrottet? Bolaget utgår från det, men har inte beskrivit närmare om det är sannolikt att få tillbaka den situationen, säger David Berggård.
Det länsstyrelsen tittar på är bolagets miljö- och konsekvensbeskrivning samt markanvändningen, det vill säga hur konkurrerande markanvändare hanteras. På fredagen skickades länsstyrelsens yttrande till Bergsstaten som ska ta beslut i frågan. Det står klart att Jimab måste komplettera sin ansökan eftersom länsstyrelsen anser att den är bristfällig.
Fler frågor än svar
– Om det ska bli en gruvverksamhet i området så måste vi få klarhet i hur det påverkar alla andra som är i området. Där har vi inte fått svaren. Vi skulle önska att det stod vilka effekterna blir på rennäringen, naturen, besöksnäringen och det rörliga friluftslivet, säger David Berggård.
Bland annat saknas redogörelse för verksamheten kan påverka världsarvet Laponia, och utredningen av alternativa transportvägar underkänns.
– Det finns ett flertal alternativ som presenteras, men man har inte riktigt redogjort fullt ut för de alternativen, säger Lisette Apelqvist, länsstyrelsens jurist.
– Det går inte bara att lägga fram en bild, utan vi vill ha det klargjort vad det innebär och om det är realistiskt, säger David Berggård.
Jimab skriver också att en gruvverksamhet inte påverkar vattenkraften, som Parkidammen som ligger i närheten. Men den vibrationsundersökning som gjorts ger inte Berggård mycket för.
– Det är ofta ett regelverk som tillämpas utifrån bostadshus. Och det finns inget underlag från Vattenfall som äger anläggningen som säger att gruvan inte har någon påverkan. I dag finns ganska omfattande teknisk expertis som kan göra sådana bedömningar, säger han.
Är det här ovanligt tufft yttrande?
– Nej, det är inte ovanligt att vi har liknande synpunkter. Men nu är det frågan om en helt ny gruvetablering i ett område där det finns många olika intressen, det är särskilt viktigt att vi har ett underlag som vi kan bedöma, säger David Berggård.
Processen kring gruvan i Kallak är välbevakad.
Hur har ni förhållit er till den heta debatten, har ni färgats?
– Nej, vi är objektiva. Det ingår i vår roll, säger Lisette Apelqvist.
– När vi i vårt yttrande gör bedömningar så hänvisar vi till vad som står i ansökningshandlingarna, inte till något som sagts på ett möte eller vad någon annan tror. Det är vår roll att bedöma effekterna, men när vi inte får svaren då går det inte att komma vidare, säger David Berggård.