Ankarets ursprung 1700- eller 1600-talet

Det finns inga spår kvar av trossen som kan ha suttit på ankaret. Det kan betyda att ankaret helt enkelt tappats från en båt.
- Det händer att trossresterna med tiden luckras upp och försvinner, men vi har kvar en tross från 1676 som låg jättefint hoprullad på ett vrak. Om trossen klarar sig beror på djupet och andra lokala förhållanden, säger Göran Ekberg.
Lästringsplats
Professorn i marinarkeologi Johan Rönnby vid Södertörns högskola kunde av NSD:s bilder ange ankarets ursprung till troligen 1700-talet eller möjligen 1600-talet.
- Det finns nedtecknade uppgifter om förlisningar men de är svårare att finna ju längre tillbaka i tiden man går. Det är inte så lätt att hitta uppgifter från 1700- och 1600-talet, säger Göran Ekberg.
Dykarklubben Polar ägnar intresse åt Luleå skärgårds fartygsvrak och vrakdelar. Klubben har bland annat dokumenterat Norra hamnsvraket som upptäcktes under VM-seglingarna 1988 och har samma utseende och mått som Columbus skepp "Santa Maria".
Ulf Bergström är en av klubbens experter på Luleås sjöfartshistoria och han har denna teori om storankaret från Brändöfjärden:
- Jag har hört berättas om en gammal lästringsplats vid Likskär, där man lastade om mellan små och stora båtar. Mest troligt har ett stort fartyg tappat ankaret och som sedan blivit kvar.
Djupränna
Enligt Ulf Bergström finns det en djupränna som kallas "Kanalen" och som går upp mot Hindersöfjärden. I den djuprännan kunde de stora segelfartygen gå.
Han tror inte att det går att finna ankarets moderfartyg.
- Det ligger inget vrak i området. Det är ganska säkert för det trålas mycket där och ett vrak skulle ha upptäckts.
Länsstyrelsen hade ännu på onsdagen inte tagit ställning till vad som ska ske med storankaret från Brändöfjärden, som fiskaren Janne Holm i måndags fick i sin trål.