"Än i dag finns det biskopar som är emot kvinnliga präster"

Hon beskriver sig själv som kvinna, född i Kanada, norska och icke-same i Vittangi, nära Kiruna.
För fyra år sedan kom Kim Astrup till Kautokeino i Nordnorge, en bygd med samisk majoritet. Men biskopen vågade inte utmana de dominerande laestadianerna, så han nobbade Kim Astrup med motiveringen "inga präster som är kvinnor i den här bygden".
Starkt motstånd
Hon har också god erfarenhet av motstånd mot kvinnliga präster från Bergen, som beskrivs "ungefär som Göteborg" vad gäller det kyrkliga klimatet, det vill säga med starkt motstånd mot präster som är kvinnor.
- Vi accepterade att det var så. Det var inte lönt att göra något större problem av det, säger hon.
Vid ett tillfälle blev hon direkt avvisad från en kyrka där hon skulle hålla gudstjänst.
Den som kallat henne trodde att hon var man när hon hette Kim. När hon kom dit blev det tvärstopp.
Norsk kamp
Under lördagens anförande talade Kim Astrup mycket om den norska kampen för kvinnliga präster och dess historia.
Den första kvinnliga prästen i Norge utsågs 1961, men det sågs inte med milda ögon av flera av landets biskopar.
- Sex av nio biskopar tog avstånd och det var fritt att motarbeta det kvinnliga prästämbetet. Än i dag finns det flera biskopar som är emot kvinnliga präster, säger Kim Astrup.
I dag finns det 1 800 präster i Norge, mellan 200 och tre hundra av dessa är kvinnor. 1993 fick Norge sin första kvinnliga biskop.
Finland sist
I Danmark har det funnits kvinnliga präster ända sedan 1948, i Sverige sedan 1960, även om beslutet togs 1958, på Island sedan 1975 och sist att anamma kvinnliga präster var Finland som väntade ända till 1986.