Ambulansflyget i Luleå läggs ned: "Stor osäkerhet"

Sveriges nya organisation för ambulansflyg närmar sig driftstart och flygbasen i Luleå läggs därmed ner. Redan i augusti ska det nya ambulansflyget med sex jetplan vara i gång, men ännu saknas många pusselbitar i driftorganisationen.

I dag är det Babcock international airambulance som sköter ambulansflyget i Norrbotten och har gjort det sedan 2003.

I dag är det Babcock international airambulance som sköter ambulansflyget i Norrbotten och har gjort det sedan 2003.

Foto: Rune Stoltz Bertinussen / NTB scanpix / TT

Luleå2021-02-18 15:14

Kommunalförbundet svenskt ambulansflyg, KSA, är organisationen som ska ta över driften av ambulansflyget. Men i dagsläget saknar KSA bland annat flygtillstånd, piloter och tekniker till jetplanen. Oron är stor hos flygbaschefen vid ambulansflyget i Luleå.

– Vi lever med en stor osäkerhet om vad som ska hända. Det är tungt, men samtidigt måste vi fortsätta fokusera på vårt jobb, säger piloten Emil Nilsson.

I slutet av januari avslutades upphandlingen av det bemanningsföretag som ska förse det nya ambulansflyget med piloter. Det blev norska OSM Aviation Crew, som tidigare försett Norwegian med piloter, som drog det längsta strået i upphandlingen. Men glädjen blev kortvarig då tilldelningsbeslutet överklagades bara några dagar senare, av den irländska konkurrenten CAE Parc Aviation. Enligt dem har OSM Aviation Crew haft noll kronor i nettoomsättning under åren 2017–2019 samt att de haft noll anställda under samma period, det har Västerbottenskuriren tidigare berättat om.

"Tilldelningsbeslutet överprövades varpå det återkallades för fortsatt utvärdering. Nytt tilldelningsbeslut kommer inom kort", skriver KSA:s vice förbundsdirektör Joachim Ahl i ett mejl till Norr media.

– Det känns som om vi är tillbaka på ruta ett, vi vet inte riktigt vad som kommer att hända, säger Emil Nilsson. 

Beskedet från KSA är att tidsplanen flyter på som planerat och att driftstarten av den nya flygbasen i Umeå planeras till månadsskiftet juli–augusti. Samtidigt fortlöper det nuvarande avtalet med Babcock Scandinavian airambulance, som innehaft uppdraget i de fyra nordligaste länen sedan 2003. Det avtalet gäller året ut. 

Agneta Karlfeldt är operativ chef och chefssjuksköterska på Babcock Scandinavian Airambulance. Hon hoppas fortfarande att KSA ska ändra inriktning och i stället upphandla tjänsten från professionen. 

– Jag tror att det skulle ge en bättre kostnadskontroll. Det krävs en väldigt speciell organisationsstruktur för att driva flygbolag. Motsvarigheten till KSA finns i andra länder och där har de till uppgift att upphandla, kontrollera och förvalta kontrakten inom luftburen verksamhet, säger hon.

KSA har köpt is sex jetplan för 120 miljoner kronor styck. Tanken är att planen kommer gå snabbare, vilket ska kompensera patienterna i Norrbotten för den nedlagda flygbasen i Luleå. 

– På de sträckor vi flyger i Sverige hinner man inte upp i de hastigheterna, så att tidsbesparingen blir så stor som man kanske tror. Jämfört med de plan vi flyger i dag sparar man fem minuter på en sträcka som annars tar 35 minuter, säger Agneta Karlfeldt. 

Dagens propellerplan kostar omkring 50 miljoner kronor styck och drar drygt hälften så mycket bränsle som jetplanen. Jetplanen kommer ha kapacitet för tre liggande patienter samtidigt, vilket dagens ambulansflyg saknar. 

– Behovet av att flyga tre liggande patienter samtidigt är väldigt ovanligt i dag, säger Karlfeldt. 

Per Marcusson är ansvarig läkare för ambulansflyget vid Region Norrbotten. Han ser inte att omställningen kommer att påverka tillgängligheten för patienterna. 

– De nya planen kommer ha en kortare inställelsetid, alltså de ska vara i luften snabbare än de som används i dag. Dessutom går de mycket snabbare, säger han. 

Bakgrund KSA

Det var redan 2010 som Landstingsdirektörernas förening formulerade ett uppdrag om att ta fram underlag för beslut om samverkan avseende luftburen ambulanssjukvård.

Anledningen var att det saknades ett nationellt ramavtal, vilket ansågs leda till onödigt höga kostnader för regionerna. Man ansåg också att möjligheten att ställa krav på patient- och flygsäkerhet saknades.

Visionen var att skapa en nationell planeringsfunktion för luftburna transporter.  

Källa: Utredningen Vård på vingar (SKL) 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!