Amatörer med gröna fingrar

Den slingrande grusvägen leder till en smal bro som går över bäcken, efter en vänsterkurva öppnar sig skogen. Här har Ulla-Britt och Stig Hellström sitt
paradis.
I lördags hade de likasinnade entusiaster på besök som tyckte om att diskutera blomsorter, arrangemang och verktyg. Det var nära 60 deltagare i Övre norrlandskretsen inom sällskapet trädgårdsamatörerna som i helgen hade sommarkrets-möte.
Besökarna som strövade bland pioner, vallmo, dahlior och funkior fick ta del av resultatet av 30 års arbete och nära 700 sorter, träd och buskar inräknade.
- Jag köper, byter, får av goda vänner och frösår ettåringar och perenner, säger Ulla-Britt Hellström.
Fisk som äter mygglarver
Från entrén vid bostads-
huset går det blombänkar åt alla håll, mot skogskanten växer drivbänkarna fram.
I trädgården finns hela
tiden nya saker att upptäcka. Stigar belagda med bark eller grus leder in mot skogen där det dyker upp nya arrangemang. Bakom huset ligger en damm fylld med vita näckrosor, en liten bäck porlar ner i den.
- Vi har fisk i dammen som äter upp mygglarverna, säger Stig Hellström.
Trädgård handlar om så mycket mer än blommor och ogräs. Här blir besöket ett äventyr bland blå bergvallmo, daglijor, trolldruva och stenläggningar av allt från inköpt material till
natursten.
- Naturstenarna hämtade jag på väg hem från jobbet under en period, säger Ulla-Britt Hellström.
Poppeln har vuxit sig stor och rötterna sticker upp i både växthuset och framför den gamla stallbyggnaden.
- Hade jag vetat så hade jag aldrig satt den. Men nu har jag den och då tuktar jag den i stället, säger hon.
Medicin för själen
Ulla-Britt Hellström blir hela tiden hejdad av intresserade som undrar över vad någon blomma eller något gräs heter. Ibland ger hon ett snabbt och bestämt svar, vid andra tillfällen måste hon säga att hon inte kan namnet.
Trädgårdsarbetet ger henne mycket. Det är den bästa medicinen för själen, tycker hon.
Hon hämtar inspiration från andra, men också från handelsträdgårdar. Framför allt har intresset gett henne många vänner.
- Jag var en av de första medlemmarna i Sällskapet trädgårdsamatörerna här uppe för minst 20 år sedan. Då fanns det ingen norrlandskrets, säger hon.
Gula pumpor
Bakom ladugården lys-er riddarsporrarna blåa. Kryddtädgård, potatis- och jordgubbsland får också plats. I stora krukor intill växer gula pumpor.
Nere vid bäcken ligger den vedeldade bastun. Här har Ulla-Britt Hellström en liten trädsamling, bland annat en finsk, rödbladig björk och en ornäsbjörk. Allt vatten till trädgården hämtas från bäcken som rinner längs med tomten. En pump driver upp vattnet via nedgrävda slangar till dammarna och några kranar.
När besökstiden lider mot sitt slut skymtar solen fram bakom de grå molnen som hela tiden har hotat med regn. Trädgårdsentusiasterna börjar troppa av, men några dröjer sig kvar för att utbyta ytterligare
erfarenheter.

Amatörer med gröna fingrar

Det började med en liten rabatt utanför huset. Nu, 30 år senare, har Ulla-Britt Hellström en prun-kande trädgård som sträcker sig över den 10 000 kvadratmeterstora tomten. - Det är min passion. Men Rom byggdes inte på en dag, konstaterar hon.