Alltför rapsodisk berättelse
TEATER105 kurvor - en berättelse om Pajala-Hasseav Mikael NiemiMusik: Pajala-Hasse, Jan Johansson, Calle JularboMedverkande: Susanne Rantatalo, Berith Roth, Rolf Digervall, Markus Forsberg, Jan JohanssonFolkets hus, HaparandaTorsdag 28 oktober
Foto:
Så varför inte göra en biografisk föreställning över en av de stora musikpersonligheterna i Tornedalen - Pajala-Hasse, tycks Tornedalsteatern ha tänkt och Ulf Fembro rotade tillsammans med Jan Johansson igenom Pajala-Hasses musikkatalog, medan Mikael Niemi skrev manus.
Pajala-Hasse kom egentligen från Ångermanland och heter Hans Wolfgang Persson. Jodå. Wolfgang efter Mozart.
Han bosatte sig i Pajala där han startade butik, sålde symaskiner och körde buss. Och spelade musik, förstås.
Det var också i Pajala han träffade sin hustru och fick fyra barn som han senare bildade band med och hade rätt hyggliga framgångar med under 70-talet. De kuskade land och rike runt och spelade på dansbana efter dansbana. Några skivor och tv-framträdanden blev det också.
Och Susanne Rantatalo, Berith Roth, Rolf Digervall, Markus Forsberg och Jan Johansson gör ett gott arbete när de tolkar Pajala-Hasses och Calle Jularbos musik. Och Jan Johansson får i rollen som Pajala-Hasse svängrum för sin skicklighet på dragspelet.
Men som teaterberättelse blir det för rapsodiskt i den tämligen kronologiska berättelsen som sträcker sig från Pajala-Hasses barndom till i dag.
Visst. Man förstår att pappans höga krav var jobbiga för den unge Hasse, och att det var kärvt när ingen ville handla i butiken som Hasse startade. Och här och var får man möta konstnärens inre strid mellan musikens inspiration och självkritikens självförminskande.
Men det flimrar liksom bara förbi tillsammans med allt det andra som "måste" redovisas ur Pajala-Hasses långa och framgångsrika liv. Det blir ibland lite revykänsla över föreställningen.
Det är sällan som pjäsen stannar upp och tillåter händelserna beröra. Det sker i små glimtar, som när en av döttrarna berättar om hur hon egentligen inte trivs i rampljuset, eller när man får träffa paret som möttes i dansen till Pajala-Hasses musik.
Där uppstår små öar av finstämd teater, i det dramaturgiskt jämntjocka flödet. Men snart skyndar föreställningen vidare för att hinna med resten av Pajala-Hasses långa och rika musikerliv.
Så jobbar vi med nyheter