Älgtillgången är över all förväntan

Sammanställningen över älgtillgången i det totalt 1,1 miljoner hektar stora området är precis färdig och siffrorna är häpnadsväckande. Vid inventeringen hittades över 17 000 älgar totalt. Det motsvarar 16 älgar per 1 000 hektar.
Aldrig sett så många
- Så här mycket älg har vi inte sett vid någon av de andra inventeringarna som Sveaskog gjort
i övriga landet. De områden i Norrbotten och Västerbotten som inventerades tidigare hade bara en tredjedel så många älgar, säger Sofia Hammarskjöld som är viltförvaltningsansvarig på Sveaskog.
Det är Svensk naturförvaltning som utfört flyginventeringarna på uppdrag av Sveaskog.
- Det är väldigt rutinerad och meriterad personal som har gjort inventeringen och allt tyder på att det här är ett rättvisande resultat, säger Sofia Hammarskjöld.
Sveaskogs omfattande älginventering för hela landet blir nu ett viktigt verktyg för att hitta en bra balans mellan en stark och livskraftig älgstam samt skogsbrukets och jägarnas intressen.
Även om älgen är en viktig naturtillgång är det viktigt att det inte finns så många älgar att de orsakar betesskador på den växande skogen.
- Den inventering av betesskador som gjorts av Skogsstyrelsen visar att åtta procent av stammarna har betesskador. Enligt skogsägarnas riktvärde är två procent det som maximalt kan tolereras. Så älgstammen kan behöva decimeras i det här området, säger Björn Gunnarfeldt, jägmästare
i Luleå stift som har upplåtit kyrkans skogar i Norrbotten och Västerbotten för Sveaskogs inventering.
Större tilldelningar?
- Det är alltid roligt med mycket älg. Det ger en bra möjlighet att hålla stammen frisk och livskraftig. Men visst måste man anpassa antalet älgar efter fodertillgången. Sveaskogs experter på skogssidan ska titta närmare på hur det ser ut med betesskador i det här området för att se om markerna klarar den här stammen eller om det måste vidtas åtgärder, säger Hammarskjöld.
Jägarna i Överkalix, Kor-

pilombolo, Boden och Råneå ser naturligtvis inventeringens resultat som en indikation på att man kan räkna med större tilldelningar.
Foderskapande åtgärder
- Visst är jägarna de viktigaste aktörerna i arbetet med att få en balans mellan antalet älgar och fodertillgången. Men det kan också finnas andra sätt än avskjutning att minska betesskadorna. Sveaskog forskar på hur foderskapande åtgärder vid skogsbruk, till exempel avverka på vintern och lägger upp riset så att det blir lättåtkomligt för älgarna, kan minska betesskadorna på ett kostnadseffektivt sätt. Men det vi inte ännu utan det får forskningen utvisa, säger Sofia Hammarskjöld.
- Samtidigt kan det vara svårt för små skogsägare att ha resurser för foderskapande åtgärder i större skala, säger Björn Gunnarfeldt.