Alexandra Aspioti Delija var färdigutbildad sjuksköterska 2010 och efter att ha arbetat i några år bestämde hon sig för att 2014 läsa till distriktssköterska under ett år för att 2017 starta masterutbildningen till aks – avancerad klinisk specialistsjuksköterska och håller nu i en egen mottagning på Örnäsets hälsocentral.
– Det var min förra chef som tyckte det skulle passa mig. Jag gillar när det händer saker, tycker om att utvecklas. Jag sökte, kom in och fick därmed en utbildningstjänst av regionen i fyra år som innebar att jag kunde jobba på halvtid och studera på halvtid.
Var yrkesvalet självklart?
– Ja, att jobba inom vårdyrket men från början hade jag tänkt att bli barnmorska. Jag kan inte tänka mig vad jag annars skulle jobba med så det är verkligen rätt yrke för mig. Det finns så många inriktningar att specialisera sig inom.
Att anta utmaningen att vidareutbilda sig och därmed vidga sin kompetens kändes självklart konstaterar hon.
– Det är jätteroligt att det satsas på sjuksköterskor och att vi får möjlighet till utveckling och klättra uppåt karriärmässigt. Jag behöver en utmaning och vill lära mig mer hela tiden för att bli så bra som möjligt. Jag kan avlasta läkaren med vissa patientgrupper så att läkarna får mer tid till att ta sig an mer komplexa patienter, berättar hon.
I juni ifjol var utbildningen klar, men Alexandra har redan under sin utbildningstid kunnat ta emot patienter för att kunna praktisera på det som hon läste för stunden.
– Det var så bra med utbildningen att man kunnat jobba samtidigt och har på min arbetsplats kunnat träna på det jag läser. Jag har också gått vid sidan om med en läkare för att komma in i tänket och har tagit emot patienter med min handledare så att vi har kunnat gå igenom besöket efteråt.
Under en vanlig dag på jobbet ägnar hon sig bland annat åt att bedöma ta hand om misstänkta frakturer, patienter med problem med buk eller lungor och följer även upp personer med högt blodtryck. Hon tar även emot patienter med hudförändringar och om hon upptäcker något misstänkt kan hon operera bort det.
– Det är positivt att jag kan göra allt själv, det är sällan jag bara gör en bedömning utan åtgärd. Misstänkta hudförändringar kan jag ta bort direkt. Men jag har också ett nära samarbete med hudkliniken i Sunderbyn så om jag är osäker tar jag bilder och skickar över för bedömning och får tillbaka förslag på åtgärd exempelvis att ta en biopsi som skickas på analys för att få bekräftad diagnos.
Ett nära samarbete med läkare är viktigt konstaterar hon.
– Jag har ingen utökad förskrivningsrätt att skriva ut medicin. Jag kan hitta en lunginflammation men kan inte skriva ut medicinen och tar alltid hjälp av läkare om det behövs. Jag är även ett stöd för mina sköterskekollegor, de behöver inte alltid konsultera läkaren utan kan också komma till mig.
Att ta emot patienter som aks-sjuksköterska har slagit väl ut.
– I början var jag lite orolig för att patienter skulle tänka att de ”bara” skulle få träffa en sjuksköterska, men det har jag inte stött på alls utan många har varit otroligt nöjda. Jag ser till att patienterna inte behöver komma på onödiga återbesök utan löser så mycket som möjligt vid samma tillfälle om det går vilket är möjligt på grund av min utökade kompetens.