"Äldre syskon är bra mot allergier"

Under onsdagen höll NICE-studien ett informationsmöte om deras forskning i Luleå. Studien går ut på att lära sig hur barns immunförsvar reagerar på olika födoämnen och hur man får allergier.

Malin Barman forskar om kostens roll för utveckling av allergi , Klara Gustin Mossegård forskar hur miljögifter påverkar barns hälsa i kost och vatten , Anna Sandin är forskningsledare för NICE-studien och Hardis Rabe forskar i vad det är som påverkar om vi blir allergisk eller inte. Tillsammans forskar alla för NICE-studien och försöker hitta svar på frågorna kring barns immunförsvar.

Malin Barman forskar om kostens roll för utveckling av allergi , Klara Gustin Mossegård forskar hur miljögifter påverkar barns hälsa i kost och vatten , Anna Sandin är forskningsledare för NICE-studien och Hardis Rabe forskar i vad det är som påverkar om vi blir allergisk eller inte. Tillsammans forskar alla för NICE-studien och försöker hitta svar på frågorna kring barns immunförsvar.

Foto: Jenny Stridsman

LULEÅ2019-01-24 08:44

600 barn är med i NICE-studien, och för den som är med påbörjades den redan under graviditeten och fortsätter tills att barnet fyllt fyra år.

Anna Sandin är överläkare på Sunderby sjukhus. Hon har arbetat med en liknande studie i många år innan hon blev forskningsledare för NICE.

I den tidigare studien kom man fram till att faktorerna i omgivningen var högst relevanta för allergiutvecklingen, men då hade man inte nog data för att se varför det var så.

Efter att hon presenterat sig, ställer hon själv frågan:

Kommer resultatet någon gång?

Hon svarar sedan på sin egen fråga:

– Det tar lång tid att nå ett resultat inom forskning, ibland kanske man inte ens får ett resultat. Men det är så det är med forskning.

Inom studien är syftet att ta reda på mer, men även att förstå hur immunsystemet mognar hos barn. De är flera aspekter som spelar roll för studien, till exempel kosten, exponeringen av miljögifter men även när introduktionen av olika födoämnen intas, mängden och därefter se hur dessa kan påverka barnets immunförsvar. Barnen och deras föräldrar som är med i studien är från Norrbotten, och några av de vanligaste allergierna är mjölk, ägg, vete, soja, fisk och jordnötter.

Allergi har en tydlig ärftlighet, men spädbarnsperioden visar sig även vara betydelsefull när det kommer till den moderna livsstilen.

Allergisjukdomarna ökade i Sverige under åren 1970-1990, men efter detta har ökningen minskat eller planats ut. Detta ska bero på att man under dessa årtal var rädd för att utsätta barnen för de som kunde ge dem allergi.

Även forskare från Göteborgs universitet, Chalmers och Karolinska Institutet var på plats och presenterade preliminära resultat som visar på detta.

– Under den här tiden skulle man inte ha pälsdjur hemma, man skulle absolut inte ge jordnötter till barnen, man skulle städa hela tiden och ha bra ventilation. Idag vet man mer om bakterier och barn. Har de flera syskon och inte riktigt sanitärt och bor trångt bygger de upp ett bättre immunförsvar och klarar sig bättre från allergier.

– Man kan säga att fattigdom och äldre syskon är bra mot allergier, men fattigdom har förstås en rad andra nackdelar, säger hon.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om