Sedan olyckan har massor av tankar studsat i Agnetha Erssons huvud.
Det är två dygn sedan smällen på övergångsstället när vi kliver in i 60-åriga Agnetha Erssons och hennes sambos lägenhet på Lövskatan i Luleå. Hon är mörbultad, har ett spräckt ögonbryn och ett klassiskt blåöga, likt en boxare – men humöret är trots allt på topp.
– Jag hade turen att jag inte bröt någonting. Jag är ju benskör, säger Agnetha Ersson med ett leende.
Genom att vrida tillbaka klockan ett 20-tal timmar flyttar vi oss till övergångsstället intill Circle K och OKQ8:s obemannade bensinstation. Agnetha Ersson är på väg hem efter en dag på arbetet med sin elskoter.
På det här sättet färdas hon i normala fall efter att hon diagnostiserats med den neurologiska sjukdomen MS för snart 20 år sedan.
Vid övergångsstället är det bara ett stenkast hem – men på ett ögonblick förändras allt.
– Jag ser att den där blå bilen kommer och tar alltid ögonkontakt, så att jag med säkerhet vet att föraren har koll på mig. Hon drar ner på farten, så jag tolkade det som klartecken. Men när jag är mitt framför henne, då trycker hon på. Hon hade inte sett mig.
Kollisionen blir våldsam och under några ögonblick är Agnetha Ersson groggy. I dag minns hon tydligt vilka tankar som far genom hennes huvud när det fasansfulla är ett faktum.
– Det är så otäckt när jag inser att jag inte hinner göra något. "Nu kommer den där hårda bilen".
Det är en insikt som skakade henne i olycksögonblicket. Hon känner smärtan i armbågen och mardrömslika tankar studsar i hennes huvud.
– Jag tänkte att nu har jag krossat den, säger Agnetha Ersson samtidigt som känslorna tar över och hennes ögon fylls av tårar.
– Det blir känsligt. Jag är ju så beroende av min högra sida och jag tänkte på det där jag låg, "har jag krossat armbågen, och vad blir det då för framtid för mig?"
Nej, Agnetha Ersson boxas inte. Blåögat och ögonbrynsskadan fick hon vid sammanstötningen med bilen i onsdags.
Agnetha Erssons tankar finns även hos kvinnan som körde på henne. "Jag vet ju att hon inte gjorde det med berått mod."
Agnetha Ersson blev rejält blåslagen vid olyckan i onsdags. I en lång intervju berättar hon nu om hur händelsen har påverkat henne och vilka faror som finns vid just övergångsställen.
Stöten trycker till glasögonen vilket medför ögonbrynsskadan och blodvite. Näsan har också fått en smäll och överläppen är spräckt.
Liggande på den hårda asfalten känner hon hur blodet sköljer över ansiktet.
– Då kom den här rädslan, att jag var mer skadad. Jag tänkte att nu har jag spräckt huvudet.
En kvinna skyndar till olycksplatsen och lugnar henne. Två sjukvårdsutbildade killar från försvarsmakten rusar också fram.
I dag känner Agnetha Ersson tacksamhet mot alla som stöttade och hjälpte henne under de dramatiska minuterna. Hon vill även framhålla sjukvården, som hon ger högsta betyg till.
– Det som är lustigt är att jag var mer orolig över kvinnan som körde på mig. För jag såg att hon var chockad. Hon kom fram till mig och sa: "Har jag skadat dig?"
Agnetha skadades när hon blev påkörd av en bilist.
Räddningstjänst, polis och sjukvården var snabbt på plats efter olyckan.
Sedan olyckan har hennes tankar sökt sig till kvinnan bakom ratten i en den blå bilen. Händelsen är säkert ett hårt slag för henne, konstaterar hon.
Kvinnan misstänks för vållande till kroppsskada.
– Jag vet ju att hon inte gjorde det med berått mod, utan hon var i annat. Hon sa också att hon var på väg att handla, säger Agnetha Ersson vars smarta armbandsklocka larmade anhöriga.
– Jag var ganska lugn när jag låg där. Men så kommer min dotter framspringandes och är naturligtvis chockad. Då brast det för mig.
Genom att ge olyckan ett ansikte hoppas hon uppmärksamma cyklister, gående och bilister att vara uppmärksamma vid övergångsställen.
– Det finns många farliga ställen här i stan. Någonting som gör att övergångsstället uppmärksammas mer skulle behövas, säger Agnetha Ersson.