70 år i hjärt- och lungvårdens tjänst
Det är inte alltid så lätt att engagera människor i föreningslivet. Men Eivor Åkerström och Torild Bodin, Hjärt- och lungsjukas förbund, är två av dem som försöker.- Det gäller att se möjligheterna att påverka. Kanske går det bara en bit på vägen, men det gäller att inte ge upp, säger Åkerström.
Sigurd Uddefall tränar hjärt- och lungräddning.
Foto: Kurt Engström
Från början var det en förening för tuberkulossjuka för att underlätta vistelsen på sanatorium. Även om mycket har förändrats sedan 30-talet och föreningen har utvecklats är det sociala inslaget för medlemmarna fortfarande viktigt.
Gåstavar
På Fyren tränar medlemmar i Luleåföreningen hjärt- och lungräddning. Torild Bodin är studieorganisatör i föreningen.
- Jag är by-passopererad och jag vet att ju mer kunskap man har desto tryggare är livet i vardagen och ju mer vågar jag göra. Ganska mycket pengar läggs ner i forskning och genom förbundet får vi information om den.
Som studieorganisatör har hon bland annat ordnat att det går att låna gåstavar på Hertsöns bibliotek.
- Vi ordnar promenader varje söndag och de som vill kan låna gåstavar. Det är bara att dra sitt lånekort, precis som vid boklån.
Hon säger att en del som är lite yngre i föreningen reagerat på namnet på föreningen.
Trappat ner
- De säger: varför måste det heta hjärt- och lungsjuka, vi är inte sjuka. Vi får väl se, det kan ju lika gärna heta hjärt- och lungföreningen.
Eivor Åkerström, 75, har suttit som ordförande i Hjärt- och lungsjukas riksförbunds Luleåförening men nu har hon avgått. Hon har trappat ner och det uppdrag hon har kvar är ledamot i riksförbundets styrelse och i Norrbottens länsförenings styrelse som studieorganisatör.
Anledningen till att hon gick med i Hjärt- och lungsjukas riksförbund var att hon sedan tjugo år tillbaka haft astma. Hon lyfter fram några frågor som viktiga i förbundet:
Rehabilitering för alla:- Hjärtsjuka ute i länet har inte tillräcklig tillgång till rehabilitering och det är avstånden som ställer till det. Det blir inte samma vård för de som har långt till sjukvården.
KOL-patienter utreds
för sent:- Det finns spiometrar på alla vårdcentraler, men de används inte. Därför är det många som går med lungsjukdomen KOL i många år utan att få diagnos. Landstinget borde göra spirometertester på alla rökare över 40 år.
Bristen på läkare:- Ibland kan patienter i glesbygden få träffa olika läkare varje gång de söker vård under ett helt år.
Hjärt- och lungsjukas Luleåförening har varit vilande i två år men nu är den igång igen.
- Det var 30 personer på årsmötet och det är ju jättmånga i en förening med 100 medlemmar. Det kan vara svårt att få människor att engagera sig. Många vill vara med och hjälpa till, men det är få som vill sitta i styrelser. Jag tycker det är tråkigt och det är osäkert vad som händer på sikt.
Optimist
Samtidigt är Eivor Åkerström optimist.
- Jag brukar försöka säga till dem som anordnar något och får få besökare att inte deppa. Det går inte att gräva ner sig, det är bara att ta nya tag.
I Luleå erbjuder Hjärt- och lungsjukas förening aktiviteter för medlemmarna. Det är anpassad gymnasitik, vattengymnastik, promenader, handarbetsträffar och bara träffar för att socialt umgås.
På Nobeldagen är det nobel (läs nåbel) medlemsfest och firande av förbundets 70-årsjubileum på resturang.
FaktaHjärtinfarkt
Varje år inträffar cirka 40 000 fall av akut hjärtinfarkt i Sverige och akut kranskärlssjukdom är den vanligaste orsaken till akut sjukhusvård i landet.
Hjärtinfarkt är fortfarande den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige och kranskärlssjukdom är en lika vanlig dödsorsak hos båda könen som alla cancersjukdomar tillsammans.
Men kvinnor som dabbas av hjärtinfarkt får behandling i lägre grad än män.
Dödligheten inom 30 dagar efter hjärtinfarkt har minskat i alla åldrar och hos båda könen. Minskningen är störst i åldern över 75 år där den minskat från 24 procent 1995 till 12 procent 2008.
Personer i norra delarna av landet löper högre risk att dö i förtid jämfört med människor i södra Sverige.
Uppskattningsvis lider mellan 400 000 och 700 000 människor i Sverige av KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom.
Den dominerande orsaken är långvarig rökning. Den viktigaste och effektivaste åtgärden för den som drabbats är att sluta röka.
Sjukdomsförloppet är därför markant olika för kvinnor och män - rökande kvinnor insjuknar tidigare i livet i KOL, kvinnor tycks även få svårare symptom med nedsatt livskvalitet och fler sjukhusinläggningar som följd.
År 2020 beräknars att KOL är den tredje vanligaste dödsorsaken i världen.
Mild: vissa kan vara helt besvärsfria, ha problem med andnöd vid ansträngning, pip i bröstet, trånghetskänsla i bröstet
Medelsvår: ofta besvär även när de inte är förkylda, men besvären märks tydligast vid ansträngning.
Svår: andfåddheten även vid obetydlig ansträngning, avmagring, benskörhet, bensvullnad och blåfärgning av läpparna.
Hjärt- och lungsjuka riksförbund har föreningar i alla Norrbottens kommuner.
1939 bildades förbundet som en sammanslutning av tuberkulospatienter under namnet De lungsjukas riksförbund. Under mitten av 1950-talet utvecklades läkemedel som kunde bota tuberkulosen.
1961 beslutades att ansluta hjärtsjuka till förbundet och ändra namnet till Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka. 30 år senare antogs det nuvarande namnet Hjärt- och lungsjukas riksförbund.
Hjärtinfarkt är fortfarande den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige och kranskärlssjukdom är en lika vanlig dödsorsak hos båda könen som alla cancersjukdomar tillsammans.
Men kvinnor som dabbas av hjärtinfarkt får behandling i lägre grad än män.
Dödligheten inom 30 dagar efter hjärtinfarkt har minskat i alla åldrar och hos båda könen. Minskningen är störst i åldern över 75 år där den minskat från 24 procent 1995 till 12 procent 2008.
Personer i norra delarna av landet löper högre risk att dö i förtid jämfört med människor i södra Sverige.
Uppskattningsvis lider mellan 400 000 och 700 000 människor i Sverige av KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom.
Den dominerande orsaken är långvarig rökning. Den viktigaste och effektivaste åtgärden för den som drabbats är att sluta röka.
Sjukdomsförloppet är därför markant olika för kvinnor och män - rökande kvinnor insjuknar tidigare i livet i KOL, kvinnor tycks även få svårare symptom med nedsatt livskvalitet och fler sjukhusinläggningar som följd.
År 2020 beräknars att KOL är den tredje vanligaste dödsorsaken i världen.
Mild: vissa kan vara helt besvärsfria, ha problem med andnöd vid ansträngning, pip i bröstet, trånghetskänsla i bröstet
Medelsvår: ofta besvär även när de inte är förkylda, men besvären märks tydligast vid ansträngning.
Svår: andfåddheten även vid obetydlig ansträngning, avmagring, benskörhet, bensvullnad och blåfärgning av läpparna.
Hjärt- och lungsjuka riksförbund har föreningar i alla Norrbottens kommuner.
1939 bildades förbundet som en sammanslutning av tuberkulospatienter under namnet De lungsjukas riksförbund. Under mitten av 1950-talet utvecklades läkemedel som kunde bota tuberkulosen.
1961 beslutades att ansluta hjärtsjuka till förbundet och ändra namnet till Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka. 30 år senare antogs det nuvarande namnet Hjärt- och lungsjukas riksförbund.
Så jobbar vi med nyheter