När ett hus i centrala Luleå revs 1984 dök det upp en handskriven notbok från 1795. En rådig person tog vara på boken och lämnade in den till Norrbottens museum där den förvarats allt sedan dess. Boken – som är den enda i sitt slag som hittats i Norrbotten – visade sig innehålla både noter och instruktioner till hur menuetter och andra danser skulle dansas, i de finare salongerna. Allt var skrivet på den tidens språk, med franska termer och förkortningar.
Boken kom så småningom i paret Bengt och Elisabeth Martinssons händer och under några års tid har de, inom föreningen Folkdansringen i övre Norrland, ägnat sig åt att uttolka och dokumentera danserna.
– Boken ger oss svart på vitt att även här i Norrbotten ägnade sig borgerligheten åt dessa franskinspirerade kontradanser, säger paret Martinsson.
De har båda ett livslångt intresse för folkdans och är kända dansprofiler inte minst för sitt engagemang med dansgruppen Balkandansarna.
Nyligen fick de det positiva beskedet att deras projekt ”Herrskapsdanser i övre Norrland” fått finansiering av Riksantikvarieämbetet. Pengarna ska gå till att anlita musiker och spela in musiken som notboken innehåller. De tillhörande danserna ska filmas och bli instruktionsfilmer. Det ska också ges ut en bok med dansinstruktioner som är skrivna på ett nutida, begripligt språk.
– Det handlar om ett stycke immateriellt kulturarv som ska göras tillgängligt. Därför har vi fått villkoret att lägga ut dansfilmerna på Youtube och andra medier som används idag, säger Elisabeth.
– Vi är mycket glada för projektbidraget. Men det är inte bara vi två som gjort jobbet. Vi är åtta personer från Norrbotten och Västerbotten som, inom föreningen Folkdansringen i övre Norrland, hjälpts åt med att uttolka och öva in danserna, sy dräkter med mera. Danserna är gjorda för att det ska vara minst fyra par, säger de.
Boken skrevs 1795 av den blivande prästen Lars Engelmark medan han studerande i Uppsala. Man vet att Engelmark var bördig från norra Finland och att han efter teologistudierna arbetade som präst i Norrbotten.
Boken innehåller exakta instruktioner – till polonäser, menuetter och kontradanser.
– Med experthjälp har vi kunnat tyda texten eftersom den är skriven på den tidens språk med massor av förkortningar och franska termer. Det handlar till exempel om hur man ska vrida fötterna åt olika håll för att brodera ut dansen på bästa sätt. Att kunna sällskapsdans var en del av en god uppfostran och det var vanligt att prästerna också dansade, berättar Bengt.
– Herrskapsdans var ett slags förlustelse som borgerligheten ägnade sig åt, medan polskedans var mer vanligt bland allmogen. Man kan tydligt se inslag hämtade från de kungliga danserna och hur de förändras gradvis till att bli friare och roligare ju lägre ner i samhällsklasserna man kommer. Herrskapsdansen var alltså mera städad och ”finare”, berättar Bengt och Elisabeth Martinsson.
De visar en av dräkterna som dansgänget inom Folkdansringen i övre Norrrland låtit sy upp och som ska användas i kommande film-inspelning.
– Det är så roligt att leva sig in i en annan tid, lite som att vara med i ett Jane Austen-sällskap, säger Elisabeth Martinsson.
Fotnot: I Västerbotten har det bevarats en liknande bok med noter och dansinstruktioner. Pehr Stenberg från Umeå studerade även han till präst på annan ort och efterlämnade en not- och dansbok med danser som han lärt sig i Åbo.