Ni vill satsa på färre och större skolor för att maximera kvaliteten på utbildningen. Men är det inte också ett sätt att spara pengar?
– Drivkraften är att säkra att vi har behöriga lärare. Sedan har vi ekonomin att förhålla oss till och att vi har lokalytor för 1 800 fler elever än vi har just nu. Det är en kombination, men att vi har duktiga lärare är det allra viktigaste.
Ni har mött starka protester mot den politiken. Vad drar du för slutsatser av det?
– Att skolan engagerar. All typ av förändring leder till oro. Den biten har jag den största förståelse för. Information och att man inte drar ut på beslut är viktigt sett till det. Men jag möter också många människor som har förståelse för åtgärderna och tycker att vi gör helt rätt. Sedan får vi ta till oss kritik och göra förändringar hur vi tidigare inleder dialog och diskussion.
Hur ser det fortsatta förändringsarbetet för skolan ut?
– Det är omöjligt att säga hur det kan se ut om låt säga tio år. Framtida beslut beror på var staden växer och hur prognoser ser ut. En akut fråga är högstadierna. Där har vi behov av tio fler klassrum i centrum till 2023. Vi ser att elever söker sig till Residensskolan. Och gymnasiet är redan trångbott. Det kan innebära att högstadieelever som vill studera i centrum får gå på andra skolor.
I Lärarförbundets undersökning (där även förskollärare ingår) vill hälften av medlemmarna arbeta på en enhet med 100 elever eller färre. Är ni säkra på att ni har lärarna med er?
– När jag besöker skolorna och talar med rektorer och lärare så tycker jag att det finns en stor förståelse. Man ser problemen med att få ihop bemanningen och ekonomin, och även med vikarier. Min uppfattning är att merparten av lärarna stödjer arbetet.
Lärarna slipper åka runt och har fler kollegor på större skolor. Men är inte arbetsmiljö och lön minst lika viktiga faktorer för att attrahera lärare, och vad vill ni göra för att rekrytera fler lärare?
– Det är klart att arbetsmiljö och lön är viktiga frågor. Vi försöker göra det vi har marginal till men det är inte helt enkelt. När det gäller att rekrytera så samverkar vi med lärarutbildningen och universitetet på olika sätt. Bland annat vill vi införa arbetsintegrerad utbildning.
Är det bättre att eleverna åker runt än att lärarna gör det? Det finns forskning som visar att elevernas studieresultat påverkas negativt av långa resvägar och transporter.
– Jag vill vända på den frågan. Vi har redan elever som åker runt mellan skolor för att ha slöjd och hemkunskap, exempelvis. De resorna vill vi att eleverna ska slippa.
Är det inte viktigt att ha förskolor och skolor i närområdet om Luleå vill attrahera barnfamiljer i framtiden?
– Det är inget självändamål att stänga skolor utan det handlar om att värna lärarbehörigheten i första hand. Man kan säga att det går att prioritera resurser också, men jag anser att nämnden har en budget som är rimlig sett till hela kommunens ekonomi.
Ni ser strikt till utbildningens kvalitet och väljer att bortse från hur viktig en skola är för en by. Varför gör ni det?
– Återigen, det handlar om att vi måste följa skollagen och säkerställa alla barns rätt till en bra utbildning. Skolan kan inte prioritera utveckling i en by, det får man göra på annat sätt.
Tänker ni följa resultatet för folkomröstningen?
– Väldigt intressant fråga. Och svår att svara på. Vi måste först se resultatet innan vi gör någon analys. Ett exempel är att vi vill se hur det ser ut i specifika valdistrikt och väga in detta. Det är problematiskt att folkomröstningen hålls efter att beslutet är taget. Jag vill också poängtera att den är rådgivande.
Är det något du vill lyfta som inte kommit fram hittills?
– Det är otroligt viktigt att skolan tar sitt lagstadgade, kompensatoriska arbete på största allvar. Kraven på eleverna är mycket högre i skolan nu än när du och jag gick i skola. Även barn som inte har de bästa förutsättningar har rätt att få hjälp med läxor och allting annat för att klara skolan. För detta behövs specialpedagoger och en närvarande elevhälsa. Där är jag övertygad om att större skolor har bättre möjligheter att stötta eleverna. Jag vet att det finns studier som talar för att små skolor gynnar elever med särskilda behov, men med tillräckligt stora skolor finns det resurser för fler specialpedagoger, säger Emma Engelmark.