Moa Thorneus, 28, väljer bort nyproduderat och har under lång tid byggt upp sin garderob med enbart second hand-kläder. När andra går igång på nyinköp tycker hon att väntan på det rätta plagget är en stor del av shoppingupplevelsen, även om det kräver tålamod. Sedan ett år tillbaka driver hon butiken Vestir på Kungsgatan i centrala Luleå.
Inom kort kommer den att flytta in i en större lokal längs samma gata, men på nummer 34 som ligger ännu närmare centrumkärnan.
– För mig har det varit viktigt redan från starten att ha en fysisk butik, jag vill verkligen att kunderna ska komma hit och prova kläderna. Mitt mål är att Vestir ska bli en del av allas shoppingrunda, säger hon och berättar att hon i framtiden gärna skulle vilja etablera konceptet i andra kommuner i Norrbotten.
Namnet Vestir kommer från spanskans "att klä" eller "att pryda" och Moa funderade både länge och väl innan hon hittade rätt namn. Hon vill att det ska ge en lyxig, exklusiv känsla som väl speglar det noggrant utvalda utbudet av second hand-kläder som hänger i hennes butik. Hennes eget intresse för second hand-mode väcktes när hon var student. Då var det främst ekonomin som var orsaken.
– Jag ville shoppa billigare och tänkte inte så mycket på det som är mitt fokus i dag, med hållbarhet och miljömedvetenhet. Jag ville också experimentera med min stil och hitta unika plagg. I dag ser jag hur dålig klädindustrin är och vet hur enkelt det är att köpa second hand, även om man vill följa modetrender.
Hon tillägger:
– Det är inte nödvändigt att köpa nytt hela tiden och fylla det där begäret som många har när de shoppar.
– Den som vill bli mer hållbar i sin klädkonsumtion bör först och främst använda det som redan finns i garderoben och "stajla" det på nya sätt. När man väl köper något bör man fokusera på plagg av bättre kvalitet som håller längre.
Några problem att få in plagg till butiken har hon inte, många vill lämna in det som de inte längre använder. Moa väljer ut det som passar butikens profil och om plaggen sedan säljs får den som har lämnat in dem 40 procent av summan. Rea har hon aldrig och priset sätts utifrån vad hon bedömer att plagget verkligen är värt. Hon säljer en hel del märkesplagg, men också en del från butikskedjor. Förutom den egna butiken har hon även en hörna på Lumires second hand-butik Samlat.
– När jag började med det här trodde jag att de typiska kunderna skulle vara i min ålder, mellan 25 och 30 ungefär. Men mina främsta kunder är kvinnor i 50-årsåldern och uppåt. De har fått in tänket med second hand och bryr sig inte lika mycket om prislappen som de yngre kunderna utan har råd att betala för plagg som de verkligen vill ha.
I dag delar Moa sin tid mellan jobbet som affärsutvecklare på LTU Business, där hon jobbar 90 procent, och butiken.
– Många som jobbar på LTU Business har varit egna företagare och vi jobbar mycket mot små och medelstora bolag. Vi tar emot studenter som har egna affärsidéer. Min arbetsgivare är stöttande och tycker det är bra att jag driver ett eget företag vid sidan av. Jag har verkligen hittat min passion med Vestir.
Till sin hjälp har Moa Thorneus familjen, pappa som hjälper till med att bära, flytta och montera, mamma som ofta står i butiken och en syster som har gjort den grafiska profilen och butikens logga.
– Syrran bor i Schweiz, men hon har hjälpt mig jättemycket. Hon är verkligen grym på det hon gör.
Finns det någon utmaning när det gäller second hand-kläder?
– Det som är svårt är när man verkligen behöver något på en gång, som när något har gått sönder. Nu behöver jag verkligen nya skor och det är svårt att hitta rätt second hand, tycker jag. Annars försöker jag ha koll på det jag har och jag har knappt köpt några kläder alls på länge. Många frågar om jag köper mycket från butiken själv, men det är faktiskt lätt att låta bli eftersom jag tycker att jag har allt jag behöver i min garderob (skratt).