Situationen för Norrbottens lärare ser både ljus och mörk ut. Bland annat har många pensionsavgångar skapat en sällsynt öppning i en annars mättad arbetsmarknad. Det har aldrig funnits så många lediga lärartjänster, meddelar Lärarförbundet. Det hjälper dock inte om inga behöriga lärare finns som kan ta över jobben. Sveriges lärarhögskolor lockar inte lika många studenter som förut.
Visste förutsättningarna
Anders Franklin, 26, visste om yrkets förutsättningar när han skulle välja sin utbildning. Att lönerna är låga och att många skolor har dålig ekonomi spelade ingen roll. Valet var självklart.
- Jag provade på yrket direkt efter gymnasiet då jag gjorde praktik på en högstadieskola. När min första elev verkligen förstod och fick den där aha-upplevelsen... Oj, den känslan var riktigt stor för mig. Då visste jag att jag skulle bli lärare, säger han.
Under utbildningen på Luleå tekniska universitet hörde Anders Franklin att arbetsmarknaden skulle bli bättre.
Man spådde att det skulle finnas många lediga jobb på grund av alla pensionsavgångar. Det visade sig stämma.
Men han har hela tiden vetat att det inte skulle bli så lätt för honom själv.
Få tjänster
- Just mina ämnen, engelska och religion, är inte de bästa om man vill få jobb. Tjänsterna som jag kan söka är relativt få. Jag har bara sökt sju jobb till hösten. Men jag valde mina ämnen av intresse, inte för att lättare få jobb.
Många av hans lärarvänner har haft det lättare.
- De har kunnat söka väldigt många jobb. Så jag tror att situationen är bättre för de flesta andra lärare, särskilt matte- och fysiklärare, säger Anders Franklin.
Varför tror du att så få vill bli
lärare i dag?
- Delvis på grund av de låga lönerna. Sedan är min uppfattning att väldigt få tänker på läraryrket som något positivt. Man minns hur det var när man själv gick i skolan och eleverna var bråkiga.
I topp och botten
Vad gäller lärarlöner återfinns Norrbottens kommuner i både topp- och bottenskiktet.
Till exempel har Kiruna landets femte bästa lärarlöner medan Kalix har nästan sämst (270:e plats), för att nämna några. Men pengar har aldrig varit Anders Franklins morot.
- Lönen är inte viktig för mig personligen. Det är bättre om mer pengar går in i skolorna i stället. Det har gjorts alldeles för mycket nedskärningar som ökar kraven på lärarna som får en massa extra administrativt ansvar. Och i vissa fall får de agera både som kuratorer och sjuksystrar.
- De som utbildar sig till lärare gör det i första hand för att de vill arbeta med ungdomar. Det är jag övertygad om, säger Anders Franklin.
NSD rättar: I den första versionen av den här artikeln hade ett olyckligt "inte" smugit sig in i det sista citatet av Anders Franklin. NSD beklagar det inträffade.