Marcus Drugge arbetar som skolvaktmästare på högstadiet Bergskolan i Luleå. I onsdags upptäckte han att någon/några elever hade ritat hakkors och annat grovt rasistiskt klotter vid gymnastiksalen, i ett av pojkarnas omklädningsrum.
"När man möts av dessa symboler och skrivna ord strömmar tårarna nedför mina kinder. Är det detta samhälle mina barn och barnbarn skall växa upp till?", skrev Marcus i ett inlägg som snabbt spreds på Facebook.
– Somliga kanske tycker att jag kommer med pekpinnar, men vi vuxna måste ta mer ansvar, säger han dagen efteråt till Norr Media.
Marcus Drugge, som har varit på Bergskolan i drygt fem år, har märkt hur språkbruket och klimatet på skolan har försämrats.
– Klart att man känner av hur samhället i stort förändrats. Sista åren har vi sett såna här tendenser på flera av Luleås skolor.
Han var även med när en elev med utländsk påbrå fick se klottret dagen därpå.
– Jag sa att han inte skulle bry sig, att detta inte representerar vårt land. Men självklart tog han åt sig ändå.
Ibland kan förekomsten av hakkors med mera kopplas till att skolundervisningen handlar om judeförintelsen, vilket även nu kan vara en förklaring, då 75-årsdagen av fångarnas befrielse i Auschwitz har uppmärksammats i alla medier.
– Jag har själv sett dokumentärerna om förintelsen, gripande och tragiskt. Men snart finns det inga kvar som kan berätta om det som hände, det blir bara en parentes i historien.
Han tror också att nedskärningarna i skolan är en bidragande orsak, eftersom de har inneburit färre och färre vuxna i skolmiljön.
– Förr hade vi korridorsvakter och skolvärdar. Nu lastas mer och mer på lärarna, som går på knäna fullständigt. Jag brukar erbjuda hjälp och gå som rastvakt, trots att jag inte är anställd som det, och min dörr till vaktmästeriet står alltid öppen, om ungdomarna vill komma in och prata om vad som helst
Hur stort är föräldrarnas ansvar?
– Jag utgår från vad mamma och pappa lärde mig, skulle aldrig våga rita "nassekors" på skolan. Men om man inte som förälder förmedlar känslan av ett "vi", då hamnar vi i sånt här. Numera är bara "jag, jag, jag". Bara att titta på Instagram och Facebook, säger Marcus som önskar att fler föräldrar satte sig ned och pratade humanistiska värderingar med sina barn.
– Det mest oroväckande är inte att det ritas hakkors på en toalettdörr, utan att samhället överhuvudtaget blir kallare och kallare, även bland vuxna, säger Marcus Drugge.
Samtidigt har inlägget på Facebook delats hundratals gånger, mötts av mycket uppskattning och "Gilla"-markeringar.
– Det visar att vi ändå är många som inte accepterar det här. I stället måste vi fortsätta bevara minnet av allt det hemska som hände under andra världskriget.
I början av 2000-talet jobbade han en period med bygget av ett cementföretag i Texas, USA, och fick en skrämmande inblick i den amerikanska Söderns rötter i rasism och Ku Klux Klan.
Nu väcker naziklottret på Bergskolan åter minnen hos honom, bland annat från en biltur ut på "vischan" då de skulle titta på amerikanska bilar.
– Vi körde längs en skitig gammal skogsväg, passerade en tall med en rostig gammal skylt – "This is KK Country". När man har upplevt det, rörs känslorna upp på nytt hemma i Luleå och Sverige. Det får aldrig gå så långt här, säger skolvaktmästaren Marcus Drugge.