Forskare i strömningslära vid LTU ska tillsammans med Rise Energy Technology Center i Piteå undersöka hur plasmabrännare kan användas inom gruv-, stål- och cementindustri. Ugnarna drivs idag med gas, olja eller gasol.
– Det handlar om väldigt stora ugnar, exempelvis LKAB:s ugnar för torkning av pellets. Totalt sett går det åt enorma mängder fossila bränslen för att driva dem, säger Lars-Göran Westerberg, professor i strömningslära vid Luleå tekniska universitet och ledare för projektet ”Plasmabrännare för nollutsläpp av växthusgaser i processindustrin”.
Tekniken kan liknas vid ett blixtnedslag. Den går ut på att med hög elektrisk spänning jonisera luften, vilket leder till att ett plasma bildas i form av en het jetstråle. Tekniken används redan men i mindre skala.
– Vi ska kolla på hur man kan skala upp det här. De brännare som används i industrin är enorma, och idag har vi inte plasmabrännare i den storleken. Det är många utmaningar med det. Dels hur man ska hantera de biprodukter som bildas, exempelvis kväveoxid, dels att förstå hur luften eller gasen ska strömma i en plasmabrännare för att det ska fungera optimalt, säger Westerberg.
På Rise i Piteå finns plasmabrännare. I Luleå ska forskarna göra simuleringar med hjälp av en datormodell av brännaren, som sedan testas i Piteå.
– Det här är mångt och mycket otrampad mark, i ett väldigt nytt och hett ämne, säger Lars-Göran Westerberg.
Projektet har en budget på sex miljoner.