Sedan han var fem år gammal har han samlat både frimärken och annat, men numera tar han det lite lugnare även om han för fem år sedan köpte butiken Antikvariatet Samlarshopen.
– Jag känner lite mättnad nu, säger han.
När han nu dragit ner på sitt eget samlande, är det extra kul när han någon gång kommer över en samling som den han har i sin butik just nu.
– Det är del en jättefin samling vykort från Luleå, men också bilder från Kiruna, bilder med järnvägsmotiv och andra illustrerade skämtvykort. Huvuddelen är från 1900-talets början och framåt.
För att en samling ska betecknas som "jättefin", så behövs det att vykorten inte är de allra vanligaste. Helst ska de bara vara tryckta i något tiotal exemplar och det ska helst vara människor på dem. Människor i tidstypiska kläder, för det är så vykort dateras – om det inte finns annat som kan leda till en korrekt datering, fordon eller annat. Poststämplade vykort är enkla att datera, men kan å andra sidan ha skadats i posthanteringen.
Den som samlar på vykort från Luleå har förmodligen många kort från områdena Malmudden och Örnäset. Det var områden som de styrande i Luleå var stolta över och gärna ville visa, områden som gärna kunde få bli kända utanför länet och kanske till och med landet.
– De korten finns i den här samlingen också, säger Thorbjörn Wikström.
Men det är inte de som han gillar mest. Det är istället bland andra kortet på Hedmarks jernkramhandel, som en gång i tiden låg på Storgatan i Luleå, närmare bestämt i kvarteret Storgatan 7 till 11. Vid kortet finns nämligen antecknat att ägarna av jernkramhandeln gick i konkurs. Den person som gjorde anteckningen är värd all heder för denna upplysning, för hur skulle vi sena tiders barn kunna veta detta annars?
I samlingen finns kort från före sekelskiftet, men flertalet är från 1900 och framåt, med tonvikt på tiden 1900 – 1920-talet.
– Samlingen består säkert av mellan 400 och 500 kort, beräknar Thorbjörn Wikström.
Den del som visar järnvägsmotiv visar bland annat järnvägsstationer och -anhalter över hela Sverige. Det är knappt att en förstår att det en gång i tiden fanns så många ställen där folk kunde gå av och på tåg.
Thorbjörn Wikström funderar över värdet på samlingen. Kortet på Hedmarks jernkramhandel torde en samlare betala upp emot 400 kronor för. En bild på någon obskyr anhalt eller station i ödemarken, kan bli dyr.