– Vi vet inte hur många de är som skulle kunna begära modersmålsundervisning. Dessutom ska vi informera om, synliggöra och höja kunskapen om minoritetsspråken och kulturerna, i förskola och skola, berättar Viktoria Björklund som är enhetschef på Resurscentrum i Luleå och Nils-Bertil Heikka, metodutvecklare för nationella minoriteter i förskola och skola.
– Vi måste kunna upplysa dem som har koppling till romani chib och jiddish att de har rätt att få undervisning. Men problemet är att romer och judar tillhör grupper som varit förtryckta och förföljda i alla former. På goda grunder kan det finnas misstro mot samhällets välvilja. Judar och romer har varit tvungna till försiktighet för att överleva, inte minst på grund av antisemitismen och rasismen i Sverige och Europa.
– Jag är helt övertygad om att det finns både romska och judiska grupper i Luleå. Vi vill möta dem och jobba för deras rättigheter. Men det är svårt att få kontakt, säger Viktoria Björklund.
Resurscentrum har kontakt med personer från båda grupperna och kommer att bjuda in till enskilda samråd.
Judar och romer omfattas också av Luleå kommuns visionsarbete för och med nationella minoriteter. I visionsarbetet ingår också den tvåspråkiga förskolan Charlottendal för barn som talar meänkieli, finska och samiska.
– Vi trodde att vi skulle få sex, sju barn på Charlottendal. Nu är avdelningen full, 26 barn.
De svenska kommunerna är skyldiga att ordna modersmålsundervisning om minst fem elever vill ha det och det går att få fram lärare.
De nationella minoritetsspråken är fem till antalet: finska, meänkieli (samtliga varieteter), samiska (samtliga varieteter), romani chib (samtliga varieteter) och jiddisch. De nationella minoritetsspråken har utökad rätt. Där gäller inte att eleverna måste vara minst fem, en enstaka elev räcker och språket behöver inte heller var det som talas i hemmet eller bland släkt och vänner.
Viktoria Björklund och Nils-Bertil Heikka vill genom samråden göra minoriteterna delaktiga i hur Resurscentrum också ska kunna stödja lärarnas arbete i skolorna i Luleå. Det kan handla om tips på föreläsare, tips på studiemedel, teaterföreställningar och annat som ökar kunskaperna om minoriteternas språk och kultur.
– Språket är kittet i kulturen, det får man inte glömma, säger Viktoria Björklund och Nils-Bertil Heikka.