Nya sparkrav i coronakrisens kölvatten

Coronakrisen slår hårt mot Luleå kommuns ekonomi. Skatteintäkterna kommer att minska och det krävs ännu större besparingar kommande år.

Coronakrisen ställer kommundirektör Anna Lindh Wikblad och kommunalrådet Lenita Ericson inför tuffa ekonomiska krav, då arbetslösheten väntas stiga och kommunens skatteintäkter minska.

Coronakrisen ställer kommundirektör Anna Lindh Wikblad och kommunalrådet Lenita Ericson inför tuffa ekonomiska krav, då arbetslösheten väntas stiga och kommunens skatteintäkter minska.

Foto: Pär Bäckström/frilans

Luleå kommun2020-04-17 18:02

På torsdag ska budgetutskottet spika förutsättningarna för nämndernas arbete med budget och strategisk plan för 2021-2023.

Coronakrisen väntas slå hårt mot kommunernas skatteintäkter, enligt prognosen som Sveriges kommuner och regioner har gjort. Regeringen räknar med att arbetslösheten kommer att bli minst nio procent.

– Under mina nio år i kommunpolitiken i ledande roller har jag aldrig varit med om att planeringsförutsättningarna är så preliminära. Det kommer att hänga mycket på vad som händer de närmaste månaderna och hur länge pandemin håller i sig, säger kommunalrådet Lenita Ericson (S).

Jämfört med prognosen från december 2019 beräknas Luleå kommun få 12,7 miljoner kronor mindre i skatteintäkter 2021, 52,1 miljoner kronor mindre 2022 och 41,2 miljoner kronor mindre 2023. Beräkningen av skatteintäkter bygger på antagandet att Luleås befolkning kommer att växa med 400 personer per år. 

Det kommer en ny prognos från SKR den 29 april. 

Krispaketen innebär ett tillskott till kommunens budget på 119 miljoner kronor i år och cirka 40 miljoner kronor i ökade statsbidrag 2021. Men redan beslutade förändringar av kostnadsutjämningssystemet innebär att Luleå kommun förlorar 80 miljoner kronor från 2024, när förändringen fått fullt genomslag. 

För att kommunen ska ha en budget i balans krävs att intäkterna är två procent högre än kostnaderna. Det innebär ett resultat på cirka 100 miljoner kronor, men för 2021 beräknas resultatet bli 45 miljoner.

För att kommunen ska nå det önskade resultatet krävs åtgärder som sänker kostnaderna med 123 miljoner kronor 2022 och 181 miljoner 2023. Uppdraget att ta fram åtgärder ligger på kommundirektören Anna Lindh Wikblad. 

– Jag är inte främmande för att vi kan behöva skruva på planeringsförutsättningarna längre fram, tillägger Lenita Ericson.

Skattesatsen föreslås bli oförändrad.

Investeringsbudgeten för 2021 ligger på 690 miljoner kronor, varav 352 miljoner kronor till skattefinansierad verksamhet och exploatering, 120 miljoner till större projekt som ny räddningsstation och Hertsö badhus samt 218 miljoner kronor till fortsatta investeringar i vatten och avlopp; Östra länken, Norra Sunderbyn och Råneå.

För 2022 ligger investeringsbudgeten på 692 miljoner kronor och för 2023 på 563 miljoner kronor. 

Under perioden 2021-2023 behöver kommunen låna upp cirka 610 miljoner kronor. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!