Nu kräver STR-T urfolksstatus

Nu kräver STR-T att tornedalingar, kväner och lantalainen erkänns som urfolk. ”Vi är less på att bli marginaliserade”, säger förbundsordförande Kerstin Salomonsson.

Kerstin Salomonsson och Henning Johansson, STR-T kräver att tornedalingar, kväner och lantalainen erkänns som urfolk. "För oss handlar det om att bevara och utveckla språket, identiteten, och kulturen", säger Kerstin Salmonsson.

Kerstin Salomonsson och Henning Johansson, STR-T kräver att tornedalingar, kväner och lantalainen erkänns som urfolk. "För oss handlar det om att bevara och utveckla språket, identiteten, och kulturen", säger Kerstin Salmonsson.

Foto: Jeanette Bergström

Luleå kommun2020-02-27 17:15

Svenska tornedalingars riksförbund – Tornionlaaksolaiset, STR-T bildades 1981 som en intresseorganisation i frågor som rör språk, kultur och samhälle. 1999 fick tornedalsfinskan, meänkieli, status som minoritetsspråk i Sverige.

För två veckor sedan beslöt regeringen att tillsätta en sannings- och försoningskommission för att utreda de övergrepp som tornedalingar, kväner och lantalainen utsattes för i historisk tid. Nu är STR-T redo att ta ytterligare ett steg och kräver urfolksstatus. 

– Vi är trötta på att ingenting händer. Vi vill att Sverige erkänner oss som urfolk då vi uppfyller alla de krav som ställs i ILO169.  För trots att vi tornedalingar, kväner och lantalainen funnits i stora delar av Norrbottens län i tusentals år är vi starkt marginaliserade i länets historia. Vi omnämns i stort sett aldrig när det handlar om Norrbottens historia. Därför har vi tagit beslutet att driva frågan om att bli erkända som urfolk. Uppenbarligen ser även staten oss som en apart grupp i samhället eftersom vi i historisk tid utsattes för övergrepp som nu kommer att belysas i försoningskommissionen, säger Kerstin Salomonsson.  

Genom att erkännas som urfolk vill man nu bli en samtalspartner till regeringen. 

– För oss handlar det om att bevara och utveckla språket, identiteten, kulturen och religionen. Att vi också får delta i beslutsprocesser i frågor som rör oss och vårt område. Det är en stor mängd frågor som rör oss där vi också vill vara med och påverka. Om vi får den urfolksstatus blir vi en tydligare samtalspart till staten och får kortare beslutsvägar.

Professor emeritus Henning Johansson anser att det är hög tid att de tornedalska minoriteterna nu kräver sin rätt. 

– Storsamhället ser oss inte, det har särskilt märkts senaste åren. Många åtgärder har påverkat vår kultur negativt och man har ryckt undan levnadsbetingelserna som vår kultur står för. Vi har inte ens blivit tillfrågade om att bli remissinstans i frågor som rör oss, säger han. 

Henning Johansson konstaterar att tornedalingarna finns omnämnda i olika handlingar långt innan landet gränser var dragna. 

– För oss att erkännas som ett urfolk skulle betyda mycket.  Framför allt blir vi en samtalspart som får vara med och bestämma om utvecklingen i vårt eget område. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!