Sixten Davidsson är 73 år och bor på Örnens äldreboende i Luleå. Från fönstret ser han det vackra Lignellska stenhuset som byggdes 1897.  

Han har bott i sin lilla lägenhet i ungefär fem år. När Kronans vård- och omsorgsboende blir klar vid årsskiftet 2021/2022 kommer Örnens äldreboende att läggas ner.

– Låt oss hoppas att kommunen gör rätt då, säger Sixten.

I ungefär 20 år har han haft Parkinsons sjukdom, som är en kronisk neurologisk sjukdom som förstör cellerna som tillverkar dopamin, som hjärnan använder för att skicka signaler mellan hjärncellerna. Hjärnan får svårare att kontrollera de nervsignaler som styr kroppens rörelser.

"Här på detta boende bor jag bland dementa och varje dag känner jag mig mer isolerad. Dagarna blir enformiga och tyngre. Här finns ingen av de boende att utbyta tankar och intresse med. Att ta upp diskussioner om politik, dagshändelser och andra saker som sker i världen går inte att samtala om."

Ann-Louise Andreasson är undersköterska på Örnen och berättar att hon tar med Sixten på sociala aktiviteter på jobbet men också på sin fritid.

– När jag började jobba här tog jag reda på en massa saker om hans sjukdom. Och Sixten gav mig så mycket information, han sa att om jag ramlar eller svimmar så gör du så här. På det här boendet finns så många dementa, det skulle vara hemskt om man hamnade här om man är så klar som Sixten är. Det måste göras något, det kan inte vara så här, säger hon.

– Ibland kommer jag inte och frågar hur det är, och han säger "Jag är så jävla less", säger hon.

Vad vill du ska hända, Sixten?

Sixten är tyst. Sedan tittar han upp och säger:

– Jag hoppas att det kommer något som ger mig gnistan tillbaka, få komma igång så att säga. Man ska inte behöva tappa allt bara för att man är sjuk.

Vad gör du om dagarna?

– Här. Jag sitter här, säger Sixten.

Hans blick ser oändligt sorgsen ut.

"Det jag känner är att jag blir mer och mer isolerad och tappar min livsglädje, har inget att se fram emot när jag vaknar. Det finns ingen stimulans eller utbyte i min vardag för det finns ingen att umgås med här...Min hälsa, min trygghet och mitt intellekt kräver mer än detta boende kan ge. Jag måste väl också ha ett värdigt liv?"