Höjda pensioner brukar ofta beskrivas som det viktigaste vallöftet för Socialdemokraterna. Den S-ledda regeringen har redan, från 1 januari 2020, höjt garantipensionen för de utan fast inkomst genom livet, likaså höjt bostadstillägget, men därmed har också gapet minskat till alla låginkomsttagare med dålig pension.
Därför vill S höja pensionerna även för den gruppen, där inte minst kvinnor inom offentlig sektor ingår.
Konkret innebär det 7 000 kronor extra i pension – cirka 600 kronor i månaden – till breda folkgrupper.
– Det här är för alla som har jobbat hela yrkesliv med låga löner – undersköterskor, lagerarbetare, lokalvårdare och andra, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi som gick en rundvandring på Pensionsmyndigheten i Luleå.
Varför viktigt att åter öka gapet?
– Den som har jobbat ett helt yrkesliv måste få högre pension än den som inte har gjort det. En prioritetsfråga för oss i S. Vi gick till val på det och fick med det i Januariavtalet (JA) också, så nästa år ska detta genomföras.
Men regeringen har inte bara JA att utgå ifrån, utan måste även få igenom höjningen i den breda pensionsgruppen i riskdagen, där alla partier utom V och SD ingår.
– Vi jobbar för att det ska förankras där, eftersom vi vill ha stabilitet. Och övriga partier rör sig i rätt riktning, det är min uppfattning, säger Ardalan Shekarabi som räknar med att partiets vallöfte infrias 2021.
S går riktigt dåligt i opinionen och SD är Sveriges största parti i senaste DN/Novusmätningen. Vad behövs för att ni ska vända den negativa trenden?
– För S kommer välfärden först, det är där partiet har sitt hjärta – inte minst när det gäller pensionerna – men när inte det står i fokus blir det desto större möjligheter för andra partier att locka till sig väljare.
– Vi måste börja leverera välfärd nu. När vi står inför valet 2022 ska folk se allt som vi har gjort, som har gjort livet bättre för människor, säger Shekarabi.
Samtidigt höjs alltfler röster internt inom S för att Januariavtalet måste omförhandlas. Ska avtalet hållas oavsett hur mycket opinionssiffrorna dalar?
– Ja. Är det något man har lärt sig av Stefan Löfven som partiledare, är det att han håller det han lovar. Nu har vi skakat hand på detta, satt landets intressen främst, och då måste vi också hedra avtalet.
Även Stefan Löfven ifrågasätts som partiledare. Vad anser du om de som tycker att han ska tillkännage sin avgång inför nästa val, kanske redan inför kongressen 2021?
– Nej, jag är övertygad om att vi behöver Löfvens ledarskap, inte minst med tanke på det parlamentariska läget och det faktum att svensk politik kräver kompromisser. Löfvens egenskaper är enormt värdefulla inte bara för mitt parti, utan för hela landet. Utan honom hade Sverige haft en långvarigare regeringskris.
Så han bär ingen skuld för tillbakagången i opinionen?
– Tvärtom. Och i ett längre perspektiv är jag övertygad om att siffrorna kommer stiga, när vi börjar leverera välfärd.
Du nämns ofta som tänkbar efterträdare till Stefan Löfven. Hur känns det?
– Långtifrån min verklighet. Jag blev socialförsäkringsminister i oktober och för en socialdemokrat som brinner för ekonomisk jämlikhet och trygghet, är det fantastiskt att få jobba med både pensionerna och försäkringarna.
Är du intresserad av att ta över som partiledare?
– Det är inte aktuellt, säger "pensionsminister" Ardalan Shekarabi i Luleå.